Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 april 1870, sida 2

anslag. UTRIKES. TYSKLAND. Victor Cherbulliez har i ,, Revue des deux mondes infört en artikel, som har titeln: Preussen och Tyskland. Efter en öfversigt öfver Preussens förhållande till Tyskland år 1866, och efter on kort analys af Bismarcks politik, yttrar sig försattaren på följande sätt om småstaternas nuvarande ställning: -Det är icke utan skäl, som Europa med en uppmärksam blick följer hvad som föregår i Miucbea och Stuttgart. Fred och krig bero af sydstaterna. Pragerfreden har skänkt dem en farlig värdighet och lagt de allvarsammaste intressen i deras händer. Deras regeringar ha känt detta från första stunden; de ha varit kloka och igtiga, i hvilket afseende de funnit bistånd i befolkningarnes sunda förstånd. De ha genomgått några svåra år och fått tid att vänja sig vid det underliga i deras nya ställning. ,, Vi börja nu att fatta oss och att taga plats, yttrade en af deras ledande ministrar. Hvad som kan lugna Europa är, att de tyska intressena öfverensstämma med deras egna. Om sydstaterna hade blindt låtit hängifva sig att lemna utan vilkor, så skulle det varit ute med Tysklands framtid. Förutsatt, att det hade varit en majoritet, som hade begärt Wurtembergs och Bayerns tillträde till nordtyska förbundet, skulle motståndarne dock ha varit så talrika och så fruktansvärda, att Preussen, för att behålla Sydtyskland ett halft århundrade, måst hälla det under ett sabelherravälde. Ett sorgligt resultat för Tyskland, för Europa och för Preussen sjelft! De sydtyska regeringarne ha förstått, att de endast kunna träda i underhandlingar med ett frisinnadt Preussen, som vill respektera andras frihet. Vi finna i en bok, full af sinnrika uppgifter angående andan i det gamla Grekland, — Philosophie de Varchitecture en Öråce; par Emile Boutmyn — följande rader: uIlvad man väl bör lägga märke till är, att, ehuru allt i Grekland hade ett kommunalt utseende, fanns dock intet kommunalt i dess inners-a våsende, eller i dess hela betraktelsesätt. Den minsta by ansåg sig som ett folk. Grekland var en kompakt nationalitet, som omfattade en mängd småstäder med trångt begränsade planer och underordnade lidelser. Det var snarare en stor, splittrad familj, som genom språkenheten omfattade en mängd sjelfständiga stater.Ingen nyare stat har mer än Tyskland närmat sig det gamla Greklands författning, och Tyskland representerar under detta årbundrade två stora frågor: folkundervisningen och den intellektuella friheten. Ilvar och en, som känner det, vet, att det har mycket att förlora. Men Wärtemberg och Bayern bära icke endast i detta ögonblick ansvaret för sin egen iramtid och för Tysklands öde. Alla de europeiska staternas öde är fästadt vid deras. Om :barrieisönskningar gingo i fullbordan — om Baden blef ett stort Waldeck — om Munchen och Stuttgart en gång förvandlades till säten för preussiska guvernörer, skulle Tysklands grannar — skulle det än kosta hvad söm helst — taga alla möjliga säkerhetsåtgärder, och man skulle då få se förverkligandet af den stora sammanslutningspolitik, som blifvit för oss uppställd som ett ideal, men som skulle bli en återgång och en fara. Det är helt visst naturligt att önska nationerna närmare och närmare förbundna med hvarandra genom borttagandet af gränsspärrningar, genom en underlättad omsättning, genom enhet i mynt, mått och vigt, samt genom en snabbare utvexling af uppfinningar och idter; men hvad som gifver Europa dess särskilda karakter är, att man, då det är deladt i en stor mängd sjelfständiga stater. ser en allmän och gemensam civilisation framträda under de mest omvexlande former. Detta forhållande förtjenar det beröm, som skänktes Grekland på Perikles tid: ,,Dess anda har den fruktbringande värme, som utstrålar från många ö särskilda brännpunkter, och samma majestät som en enda stor låga, som blossar upp i full fribet.Enhet och mäpgtald! sade Pascal om kyrkan, och han betecknade den mångfald, som icke går upp i en högre enhet, såsom förvirring, och den enhet, som icke berör en mångfald, såsom ett tyranni. Småstaterna ha fordom gjort mycket för civilisationen och framåtskridandet; de, som ännu existera, göra väl uti att icke allttör mycket påminna sig sin förflutna tid, samt att icke framställa anspråk, som motsvara storheten af deras minnen; de ba ju icke ännu utspelat sina roller. Skulle Europa verkligen vinna mycket, om man med ett penudrag, förutom Baden, tillintetgjorde Wärtemberg, Bayern, Belgien, Nederländerna, Danmark och Schweiz? Är det då ingenting att lära af dessa stater? Skall Europas fred bli bättre betryggad, om det blott räknar syra eller fem stora, inbördes närgränsande riken i sitt sköte, och icke hade några neutrala makter att skona? — Nu, då friheten är ett allmänt behof; nu, då händelsernas ström i de stora staterna dömer friheten till en oviss tillvaro, eller tidtals utsätter densamma för att blifva förminskad, är det då icke lyckligt, att friheten eger en säker tillflyktsort hos de mindre folk, som icke kunna undvara densamma? De ha ju blott friheten att lefva för, och ingenting kan för dem ersätta dess förlust. — — Skall Europa då räcka handen till att expropriera småstaterna för det allmänna bästas skull? Eller föredrager det att behålla dem, antingen de nu äro konungariken, furstendomen, eller frista-. ter, emedan de tjena till att förminska skakningarne i den stora europeiska maskinens gång och tillika utgöra ett slags politiska och sociala laboratorier under oroliga och experimenterande tider? — ÖSTERRIKE. I förrgår skulle riksrådet söretaga val af 60 delegerade till des. k., delegationernaför behandling af de för monarkien gemensamma angelägenheterna. Det är emellertid troligt, att detta val har blitvit uppskjutet, eftersom riksrådet för närvarande faktiskt icke representerar annat än 5 tyska provinser. Det är betecknande för de nuvarande förhållandena i Österrike, att man i sjelfva hufvudstaden Wien synes vara mindre äl underrättad om hvad som skall ske, än i Pesth, eller i Prag och Lemberg. Från Pesth, der kejsaren uppehållit si telegraferades den 4 dennes, ådet redan före påsk skulle upplösas. I Laibach och Lemberg ha de hemkomna f 4