Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1870, sida 2

Göteborg den 8 April. De årliga revisionerna utgöra ett bland de förträfkligaste momenterna i Sveriges sambällslif, och hafva vi utan tvifvel dem, jemte den offentlighet, hvaråt revisionsberättelserna alltid öfverlemnas, att i hög grad tacka rör den ordning och redbarhet, hvarmed våra mångfaldiga förvaltningar handbafvas. De hafva ingått äfven i vårt statslif, der man möter revisioner för Riksbanken, för Riksgäldskontoret, m. m. men framförallt den stora Stats-Revisionen, som omfattar alla möjliga grenar och verk af penningeförvaltande beskaffenhet. Det är gifvet att stora svårigheter möta, till följd af arbetets omfång, en sådan statsrevision, men i den mån det bibehålles en viss kontinuitet i valen af revisorer, hvarigenom dessa blifva mera förtroliga med sitt ämne, samt i den mån en klok arbetstördelning gör sig dervid gällande, skola granskningarne kunna utföras med allt större sakkännedom och noggrannhet. Scatsrevisorernas berättelse utgör för hvarje år ett digert opus, och det torde ej vara många, som genomläsa detsamma, men det är en bok, som hvar och en, hvilken sysselsätter sig med de offentliga angelägenheterna, bör hafva till hands, emedan den är ett lexikon beträffande en mängd af våra institutioner och deras ekonomiska ställning. När revisorerna hafva framställt anmärkningar, blifva dessa pröfvade af statsutskottet, hvars utlåtande sedermera öfverlemnas till riksdagens pröfning och afgörande. Denna riksdagens pröfning, hvad angår 1869 års revisorers berättelse om resultaten af deras granskning af Statsverkets samt andra ar allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1867, försiggick sistl. Onsdag. Statsutskottet hade i dess betänkande n:o 33 ansett revisorernes anmärkningar hafva blifvit i åtskilliga punkter på ett tillfredsställande sätt förklarade och har då tillstyrkt riksdagen att anmärkningen ,icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda. I andra punkter har utskottet ej funnit saken föranleda till annan åtgärd, än att ,anmäla förhållandet till riksdagens kännedom; i andra punkter åter tillstyrker utskottet riksdagen, att i skrifvelse till regeringens begära rättelse i det öfverklagade förhållandet. Revisorernes mest graverande anmärkningar gällde denna gång statens jernvägstrafik, hvars styrelse hade användt betydliga summor af trafikmedlen till uppförande af maskinverkstäder och stationshus m. m., hvartill revisorerne ej ansett styrelsen berättigad. Denna anmärkning har föranledt styrelsen att afgifva en längre förklaring, hvaraf framgår, att styrelsen för sitt förfarande egt stöd i föregående riksdagars beslut, hvadan Statsutskottet hemställer, ,,att vid den afgifna förklaringen nu må få bero. Då riksdagen dertill sade ja och amen, har det öf