Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 april 1870, sida 2

SV 1 110 0 PÅSTULTATUA. utnämnde komministrarne, v. pastorn och komministern L. Ysander komministersbeställningen i Halmstads, v. komministern P. FE. i :0 i Okome, v. komministern J. Relfsson d:o i Njöbäcks. pastorn J. (1. Cla ters pastorat samt v. komministern II. Berg d:o i Krokstads och Hede församlingar. —— —— UTRIKES. TYSKLAND. Det har varit allmänt antaget, att ministerförändringeni Wiirtemberg skulle åstadkommit en regering, som vore emot de preussiska militärinstitutionerna; men man har efterhand upptäckt, att motsatsen varit fallet, i det ministrarne Golther och Gesler (hvilka betecknas som stortyskt sinnade) blifvit aflöste af tvenne män af mindre liberalt sinnelag, och krigsministern Wagner i öfverste Suckow funnit en efterträdare, hvilken — i rak motsats till hvad de nordtyska tidningarne förut yttrat — lärer vara ännu ifrigare för den preussiska militärorganisationen än den afgångne ministern. På grund häraf har ministörförändringen icke lugnat sinnesstämningen, utan snarare ytterligare ökat förbittringen, isynnerhet som den nya regeringens första handling varit att tills vidare uppskjuta deputeradekammarens möten. De i Stuttgart varande medlemmarne af folkpartiets centralutskott ha ut2 pare! i; färdat ett upprop, hvaruti det heter: I stället för att lyssna till och fullborda folkets vilja, har regeringen föredragit att visa en skenbar estergifvenhet, men i verkligheten fortfara på ! den väg, som hotar med faror för landet och dess! säkerhet. De nyligen utnämnde ministrarnes personlighet och föregående bana göra det otvifvelaktigt, att 1868 års lag angående krigstjensten, hvilken åsyftar Wirtembergs militära ,, Verpreussungå, skall upprättbållas. Den nye krigsministern är i långt högre grad än företrädaren ett villigt redskap för fullbordandet at Preussens mili ärlagar; han är en lefvande hotelse mot vär sjeliständighet. Inrikesministern Golther var i kabinettet den ende man af stortyskt sinnelag; genom hans afskedande har ministeren fullbordat sitt omslag i preussisk riktning. Ett sådant beteende är rentaf ett hån mot folkets hundrade gånger uttalade vilja i den tyska frågan. Men hvarken hån eller våld skola föra folket och dess trogna representanter bort från den författningsenliga vägen. Vi vänta af representationen, att d ke skall lemna något lagligt medel oförsökt för att skatta folkviljan aktning och efterlefnad. Vi vänta af folket, att det endrägtigt och tappert skall understödja sina representanter! För att dämpa den allmänna förbittringen har det nya kabinettet i den osficiella tidningen för den 28 Mars utfärdat ett! tillkännagifvande, i hvilket framstillas följande grundsatser för den nya militärbudgeten: Först och främst skulle truppstyrkan förminskas och tjenstetiden göras så kort som möjligt. Ronttollsöreskristerna skulle underlättas. Ministören uttalar än! vidare, att ett inskränkt återinförande af legningen ännu är föremål för öfverläggningar, och att regeringen som en konstitutionell rättighet begär, att dess förslag skall behandlas på författningsenligt sätt; den vill lemna hvarje äskad upplysning. Till slutet protestera ministrarne emot de ogrundade beskyllningarne för, att det skulle förekommit någon påtryckning från preussisk sida, samt försäkra, att regeringen är lika fast besluten för att skydda Wiirtembergs sjelfständighet som den har vilja att motsätta sig alla eventuella agitationer till traktatbrott. FRANKRIKE. Ordföranden i den höga domstol, som bandlade målet mot prins Pierre Bonaparte, hade till juryn framställt följande trenne! frågor: 1) Är den anklagade skyldig tilll: att hafva begått ett mord på Victor Noir? 2) Föreligger någon utmaning? 3) Kan något legitimt sjelfförsvar medgifvas? Alla ö tre frågorna besvarades till fördel för prinsen, som derefter af domstolen frikändes. Prinsen frågade derefter, huruvida han nu vore fri, hvarpå generalprokuratorn genmälde, att häktningsordern först måste på lagligt sätt upphäfvas. Advokaten Laurier begärde på Louis Noirs vägnar, att prin-. sen skulle betala rittegångskostnaderna, och advokaten Bernheim påyrkade en er: sättning af 100,000 francs till Noirs fader. : Prinsen utropade med mycken häftighet: . Jag vill hellre gifva dubbelt så mycket L ill de fattiga! Derpå afbröts mötet och prinsen blef förd ur salen, åtföljd af sina i S t 1 0 idvokater. Som man vet, dömdes prinsen slutligen att betala alla rättegångskostnalerna samt 25,000 francs till familjen Noir. Då han var ställd på fri fot, begaf sig orisen oförtöfvadt till Hotel Union, der ians hustru och barn befunno sig. En nängd menniskor samlades derutanför, murrande för prinsen och kejsaren. Fonvielle begagnar det intryck, som proessen i Tours gjort på den röda delen af andtbefolkningen och arbetarne, för att ippträda som radikal kandidat i tredje valdistriktet af Rhone-departementet. ENGLAND. I England, Skottland och Irland skall wu hållas en serie föreläsningar för frunimmers-emancipationen. Lady Åtnberby, miss Taylor och fru Favcett ha förenat ig för detta ändamål. Den sistnämnda lamen har i sin mans valdistrikt, Brighon, redan gjort början med en för ing öfver ,fruntimrens politiska rättigieter. Ännu ha undantagsåtgärderna för Irland cke vunnit laga kraft, men dock har rezeringen redan funnit sig föranlåten att igga beslag på broschyrer, som uppmanat ill uppror. a SPANIEN. Redan i November hade den provisorika regeringen — med anledning af furst Iohenlohes bekanta cirkulärskrifvelse — nderrättat sina ambassadörer i Miinchen ch Rom om den hållning, som den ämade intaga till det ökumeniska konciliet. Itrikesministern Sagosta har nu, likasom reträdaren Martos, aflåtit en skrifvelse ill Spaniens representanter i utlandet,!s vars hufvudsakliga innehåll är följande: d kegeringen, trogen sina grundsatser och ti iss om sin styrka, vill icke blanda sig i sli ngelägenheter, som ej falla inom dess st mråde, men kan icke tåla öfvergrepp, a Am an utlindolr AAHA 1Ö—