NILS BOSSON STURE. ) Historisk Roman i tre delar af C. Georg Starbäck. Så gingo nattens timmar, och den följande dagen var icke mycket gammal, när de styrde in mellan de leende sunden, som leder in till SöderTelje. IIär voro deras hästar dem till mötes. De hade förts dit från Strengnäs af Erik, Hermans sven, som var nere vid stranden och synbarligen med mycken otålighet väntat deras ankomst. Iferman märkte genast, att något var på färde, och sedan de skilts från bätkarlarne och gingo uppför stranden, såg han frågande på sin sven. — Du har länge bidat här vid strand? — sporde han. — Icke så virst... jag kom för en timme eller så omkring hit ned... jag väntade knappt, att du skulle komma så pass arla, men jag tog ej den goda vinden med i räkningen — genmilte Erik. — Dock var det väl, att du kom... — Du talar i gåtor, Erik ... hvad har timat? — sporde Herman ifrigt. — Ännu intet, men slå icke alla märken fel, så kommer något att tima. ig har sett och hört en hel hop i natt, dock icke tillräckligt för att veta något visst och bestämdt. — Så, har du icke sofvit i natt? — Nej! ... jag har slackat omkring bland ugglor och läderlappar, och sådana finnas bär i mängd, ty man må väl kalla dem så alla dem, som sky dagens ljus... Jag kom här ridande i går på eftermiddagen och tog in hos mäster Peder Skräddare, som I väl veten är en af marskens ) Se II. 1 N:o 72