Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 mars 1870, sida 3

Åter ett anbud på den Renströmska . donationen! Under denna rubrik har red:n emottagit en insänd uppsats, som förordar ett anslag af den Renströmska fonden till en bro öfver Göta elf mellan staden och Hisingen. Insändaren yttrar i detta ämne: Om nu en storartad brygga deröfver kunde komma till stånd, vore ju detta obestridligen ett det vackraste monument, som kunde resas öfver Sven Renström. — Redan för några och 20 år tillbaka diskuterades nyttan och nödvändigheten af en sådan kommunikation, men det väsentligaste, neml. medel, saknades att kunna åvägabringa ett sådant företag, hvadan det måste inskränka sig till puvarande på aktier tecknade färjanläggning, hvilken vintertiden kan anses till och med litsfarlig att begagna. Må ingen tro att nedskrifvaren af detta har den aldraringaste fördel af realiserandet utaf ifrågavarande projekt, ty sanningsenligt kan jag försäkra att jag, ehuru öfver 50 år gammal, aldrig passerat förenämnde väg mer än 2:ne gånger, och kommer måhända aldrig att få anledning att för 3:dje gången göra samma tur. Den första gången var för några år sedan och om sommaren, då öfverfarten gjordes på ungefär 10 minuter, så att då var det ganska bra. Men den andra gången var för något år sedan och om vintern, då det just var sådant som jag benämnde li sfarligt, och det i många hänseenden, ty inberäknadt väntning på stranden och sedan sarandet fram och åter med färjan för att kunna bortköra de isstycken, hvilka lagt sig i vägen och hindrade passagen, samt ändtligen bogseringen af en liten ångbåt, hade 3 timmar gått åt för att komma öfver uti ett örfärligt frostväder, så att mången, hvilken ej hatt så mycket på sig som jag, hade lätt kunnat sätta till både hälsa och lit. Då alltså, såsom förut blifvit nämndt, här nu fionas tillgångar, och då ändamålet både kan mäta sig i nytta med hvilka af förut gjorda förslager som helst, samt anläggningen tillika blefve ett både vackert och varaktigt minne af den Renströmska donationen, vore det önskligt att det här anförda ej alldeles lemnades utan afseende af dem, hvilka det i främsta rummet vederbör att se på såväl det nyttigaste som äfven ärofullaste sättet att använda medel utaf denna storartade donation. L. C. 8. p P.