Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 mars 1870, sida 3

nämt. Etter en Yytterligare diskussion peslöts, att samtliga de föreningar, som ville i mötet deltaga, borde göra det endast genom delegerade, hvilkas antal de dock egde att sjelfva bestämma, med den inskränkning endast, att ingen förening finge sända flera representanter än 1 på 100 af föreningens ledamöter. Slutligen uppläste ordf. det förslag till öfverläggningsämnen, hvilket, på grund af de särskilda föreningarnes yttranden, blifvit uppgjordt. Detta förslag, mot hvilket ingen af de närvarande hade något att invända, var af följande lydelse: s afdelningen, innefattande frågor, som afse befrämjandet af arbetarnes upplysning och sedlighet. 1. Huru skall bildning och upplysning bäst inom den arbetande klassen främjas, och uti hvilka kunskapsämnen bör undervisning företrädesvis beredas arbetaren? 2. Huru skall nykterhet och sedlighet inom samhället verksammast befrämjas? 3. Hvilka atgärder böra och kunna vidtagas, för att ästadkomma en förbättrad uppfostran af arbetarnes barn och bereda minderäriga arbetare tillfalle till åtnjutande af skolunderrisning? 1. Böra ej, äfven i afseende på äldre arbetare, sådana bestämmelser angående arbetstiden vidtagas vid t. ex. bruk, fabriker och större verkstäder, som lemna arbetarne tillfälle att besöka skolor eller på annat sätt förvärfva bildning och kunskaper? 2:a afdelningen, innefattande frågor om sättet att ändamålsenligt ordna särskilda slag af föreninfar och att befrämja associationsväsendets utvecking. 1. Huru böra nedanstående föreningar inrättas för att kunna med framgång verka, neml.: förbrukningsföreningar; folkbanker; tillverkningsföreningar; råämnesföreningar m. fl.? 2. IlIvilket är lämpligaste sättet till åstadkommande af kapital för arbetarebostäders uppförande? Bör man bemöda sig att låta sådana bostäder öfvergå till enskild egendom för arbetarne? Huru böra de för sådant ändamål upprättade sällskap organiseras? 3. Kunna och böra allmänna eller särskilda pensioneringsanstalter för ålderstigna arbetare inrättas? 4, Hvilka äro de bästa medel att förmå arbetaren att göra sig delaktig utaf de förmåner, som pensionsoch ränteförsäkringsanstalter, sjukhjelpsföreningar, sparbanker och brandförsäkringsanstalter medföra; och huru skall förtroende till dessa inrättningar väckas? 5. På hvad sätt skola arbetaresöreningarne kunna gagna hvarandra inbördes och sins emellan uppehålla nödigt samband? 3:dje afdelningen, innefattande frågor, som angå förbättrandet af den arbetande klassens ställning i allmänhet. 1. Hvilka åtgärder må anses erforderliga och lämpliga till förbättrande af den arbetande klassens ställning och vilkor? 2. Om denna ställning i politiskt och kommunalt hänseende må anses mindre tillfredsställande, kan och bör något till dess förbättrande åtgöras å arbetareföreningarnes sida? 3. Är förhållandet emellan arbetsgifvare och arbetstagare i de nordiska rikena sådant det bör vara, och huru skall, i annat fall, ett bättre kunna åstadkommas? 4. Kunna arbetsinställelser vara för arbetarne och landets näringsverksamhet gagucliga? 5. IHvilka äro de medel, hvarigenom arbetareföreningarne företrädesvis skulle kunna göras praktiskt gagneliga? 6. Om den stora utvandringen från Sverige och Norge dels för att söka sig stadig bostad i Amerika m. fl. aflägsna länder och dels till vinnande af arbetsförtjenst för längre celler kortare tid i grannländerna, må anses för de förenade rikena skadlig, hvilka äro de missförhållanden, som kunna anses hafva föranledt och underhålla denna utvandring, och huru skola dessa kunna afhjelpas? 7. Då den inhemska industriens höjande är af största vigt för arbetarne och utställningar af slöjdalster kunna anses såsom de tjenligaste medel härför, anser mötet, i betraktande häraf, nordens arbetareföreningar böra allmänt insända industrialster till den utställning, som kommer att anordnas i förening med det allmänna svenska landtbruksmötet i Göteborg sommaren 1870? (D.-B.) — Typografiska föreningen firade sist. Söndag sin 24:de högtidsdag i likhet med förlidet år, uti frimurareordens lokal. Salen var festligt dekorerad. Sedan första afdelningen, upptagande sånger (under hr J. A. Ahlströms ledning) samt föredrag, deribland ,,Gustaf II Adolf vid Lätzen af Ridderstad, samt ,,Skaldehjerta af O. 0., var afslutad, framsattes bålar, hvarvid skålar tömdes för dem, som under året illustrerat föreningens tillställningar, för gifvarne till föreningens bibliotek, för damerna m. fl. Sedermera vidtog dansen under en mycket lifvad sinnesstämning. Samlingen, som hufvudsakligagt utgjordes af föreningens ledamöter och deras fräntimmer, uppgick till omkring 200 personer, och tycktes belåtenheten med den lika enkla som värdiga tillställningen vara allmän hos de i densamma deltagande. Ledamöternas antal utgör för närvarande 171, deraf 24 under året ingått i föreningen. Sjukhjelpen har för detta år varit den största under föreningens tillvaro och utbetalts med 493 rdr, som med 203 rdr öfverstiger samma utgift under år 1868. Boklänens antal har under året uppgått till 751 eller 120 mer än under 1868. — Riksbanken. I ledigheten efter bankokommissarien de Fråse, som nyligen erbållit afsked med pension, lära fullmäktige i riksbanken till kommissarie derstädes befordrat kamreraren C R. Looström. (D. N.r.) dres af den 11 dennes hafva å den för innevaranjutant, B. C. Munck. afdelningschef, majoren T. Ulner; pansarbåten Sköld: chef, kapten C. W. Forsell; pansarbäten ,Garmer: chef, kapten C. C. Engström; kanonFrölen. afdelningschef, majoren C. G. Lindmark: kanoningslupen ,Alfbild: chef, kapten A. L. Broberg; , kanonängslupen ,Motala: chet. kapten G. E. Lagercrantz; kanonångslupen ,,Carlsund: chef, kapten R. von Hedenberg. i Tredje afdelningen: Chefsfartygat ,, Brynolf: afdelningschef, majoren C. Hjelmstjerna; kanonängslupen ,,Aslög: chef, kapten 6. E. Arrhenius; kanonångslupen ,Astrid: chef, kapten C. H. Smedberg; kanonångslupen ,,Sigrid: chef, kapten cbristjersson. — Neptuniordens 58:de högtidsdag firades i Fredags å börsen. Festen var besökt af ett stort antal ledamöter, som det tycktes af omkring 300 personer. Hertigen af Östergötland, ordens förste hedersledamot, bedrade festen med sin närvaro. Af den upplästa revisionsberättelsen erfor man, att orden alltjemt går ganska betydligt framåt, förökande sina tillgångar under nästlidna år från 88, 636 rdr 81 öre till 90,4S0 rdr 37 öre, oaktadt Arden år efter år alltmer utsträcker sin väloörenFörsta afdelningen: Cbefsfartyget Ingeborg: ångslupen ,Svensksund: chef, kapten C. R. Andra afdelningen: Chefsfartyget ,Brynhilda:! — Skärgårdseskader. Enligt generalorde år till rustning anbefallda skärgårdseskader blifvit kommenderade: ångslupen ,,Kare: eskaderchef, öfversten C. H. Kreuger, fartygschef och ad