Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 mars 1870, sida 2

Hr grefve Beust, rikskansler i Österrike. Cettigne d. 14 Mars. Jag är lycklig att underrätta ers excellens att vi i dag inviga telegraflinien trån Cettigne till Cattaro. Jag tackar er för den del ni haft i detta gemensamma verk och lyckönskar mig till den nya lättnad våra relationer vunnit. Furste af Montenegro, Nikolaus. Grefve Beusts svar till fursten af Montenegro i Cettigne. Wien d. 15 Mars. Jag tackar ers höghet för ert goda minne och boppas, att man icke skall säga, det våra relationer hänga endast på en tråd. FRANKRIKE. ,Times för den 20 dennes ser i kejsar Napoleons öppna bref den fullständigaste återupprättelse af det konstitutionella statsskicket i Frankrike. Kejsaren förtjenar derför så mycket mer beröm, som ett talrikt parti både inom senaten och lagstiftande församlingen endast väntade på en vink ifrån Tujllerierna för att åter börja det reaktionära arbetet och utmana det konstitutionella partiet till en afgörande kamp. Men kejsaren undvek denna frestelse och omöjliggjorde hvarje återgång genom att nedbryta det bålverk för hans personliga makt som låg i senatens prerogativer. Journal de Gencve meddelar en redogörelse för innehållet af grefve Darus not till påfliga regeringen och kardinal Antonellis svar å densamma. Svaret skall vara dateradt den 20 dennes, alltså en månad efter att romerska hofvet emottagit franske utrikesministerns depesch. Frankrike har icke fordrat att genom en särskild gesandt vara representeradt vid kyrkomötet, utan blott att en fransk biskop skulle derstädes föra Frankrikes talan. Vidare lära grefve Darus betänkligheter mindre hafva gällt ofelbarhetsdogmen, än de 21 canones (utdrag ur den beryktade syllabus). Antonelli yttrar i sitt svar den förhoppning, att Frankrike skall låta sina fordringar falla, emedan de 21 canones icke hafva den betydelse, som franska regeringen synes benägen att tillägga dem. Vidare försäkrar kardinalen, att kyrkan alls icke tänker blanda sig i politiken. Innehållet af denna depesch har lemnat stoff till åtskilliga öfverläggningar emellan kejsaren och Daru samt franske gesandten i Rom, grefve Banneville, som efter 8 dagars uppehåll i Paris nu vänder tillbaka till sin post med nya instruktioner, hvilkas innehåll ännu ej är närmare bekant. Nya arbetareoroligheter hafva utbrutit i Creuzot, detta storartade etablissement af grufvor och verkstäder, hvaraf presidenten i lagstiftande församlingen, hr Schneider, är egare, en man som gjort mycket för sina arbetare och på dem äfven utöfvar lett icke obetydligt inflytande. I en a! grufvorna utspriddes plötsligen af tvenne bekanta uppviglare det ryktet, att republiIken var utropad i Paris, Ärbetarne i denna och en annan grufva lemnade straxt TI sitt arbete, och då verkmästarne föreställde dem det oriktiga i deras beteende I fingo de till svar: ,,då republiken är utropad i Paris, behöfva vi icke arbeta! Följande dagen saknades 240 man i er grufva, medan i en annan arbetades son vanligt. I denna inträngde uppviglarne inalles 50 till antalet, och sökte öfvertalg arbetarne att göra strike. Sednare sökte de orolige grufarbetarne förmå folket Jverkstäderna att förena sig med dem. Vic , I detta tillfälle kom det till ett storartad slagsmål, hvilket likväl aflopp utan någre I betänkliga följder. Underprefekten i Au ton, som ilat till stället, blef emellertic lätt sårad i hufvudet af ett stenkast. Er saf de förnämsta orostiftarne uppgifves var: en viss Assy, som varit anställd som vakt mästare vid , Marseillaises byrå och nu såsom det berättas, på uppdrag af Roche ; I fort smyger omkring och tillställer orolig heter. Hr Schneider afreste den 23 til Creuzot. IIALIEN. tt!) Från Rom skrifves, att ofelbarhetsdog v mens antagande, i trots af allt motstånd kan betraktas som en afgjord sak. Blot rörande den härför passande tidpunkte: -Iherrskar någon meningsolikhet. Kardina Merode, en svåger till den nyligen aflidn I grefve de Montalambert, ville anställa er högtidlig själamessa för denne sin frände Allting var redan i ordning, och fler kardinaler och prelater inbjudna att be 1 vista denna kyrkohögtidlighet, då påfve -I fick veta derom och straxt förbjöd hel herrligheten, oaktadt Montalambert vari ,Jen mycket from katolik — men hade låt det stora felet komma sig till last at uppträda emot ofelbarhetsdogmen. Påfve besinnade sig sedermera bättre och tillä högtidligheten, men med vilkor, att Mon talamberts namn icke finge uttalas unde messan, utan blott den aflidnes dopnamr Af Garibaldi har utkommit ett nytt ar bete: ,,Canoni, den frivillige, hvari, så som titeln antyder, skildras generalen — FUN ber