FRANKRIKE. Nästan alla tidningar af liberal färg utru jtala sig på det fördelaktigaste om kej rens sista öppna bref till Ollivier. ,Journal des Debats yttrar, att ett bref af detta innehåll måste förjaga det sista tviflet om kejsardömets uppriktiga förening tl med friheten. ,,Libertö säger: För framtiden är napoleonska dynastien orubbligen grundfästad. IIvem skall nu vara nog stark att skaka den, förutsatt att någon: hade mod att angripa det. Alla de som. si Frankrike ärligt eftersträfva friheten utan , somhvälfningar, friheten genom den allmänna rösträttens och samhällsordningens I befästande genom friheten, skola med begge händerna klappa bifall åt kejsarens bref. II samma anda yttrar sig , Pimes orleanisstisko korrespondent. Derjemte motsäges hvad som förut besrättats om det allvarsamma motstånd man hade att vänta från senatens sida emo reformerna. Tvertom förr les nu, att kejssaren allaredan före brefvets utfärdande squvarit enig med Ronher och de mest framsstående senatorerna om nödvändigheten a I detta steg. Från Paris skrifves till , Köln. Zeit.: I Kejsarens nya bref gör ändtligen det nya sförfattningsverket till en sanning och bestager kejsardömets fiender hvarje gunst satt beteckna kabinettet af den 2 Januari som ett experiment. Jin statskupp medels ssenatorskonsulter skall för framtiden blifva! en omöjlighet, emedan den konstitnerande myndigheten delas emellan senaten och! agstiftande församlingen. Det var först! påtänkt, att låta kejsarens koncessioner liramkomma i form af ett budskap till begge kamrarne. Ollivier, som är fri från personlig fåfänga, fann emellertid, att man borde åt ejsaren öfverlemna initiativet i denna vigtiga sak, och sålunda blef det öppna brefvet synligt i ,Journal O ticielå. Denna skrifvelse har gjort ett stort intryck och kabinettets ställning blir med hvarje dag aslare. Senatens nuvarande president; Rouher förlorar genom detta steg sista: skemt af det inflytande, han ännu var i; I besittning af. Senaten får framdeles som ! fri parlamentarisk korporation lof att sjelf välja sina embetsmin, och i så fall är det! j troligt att Rouher, som ej skall vara bållen af sina kolleger, återväljes till dess president. Decentralisationskomitön, med Odilon Barrot till ordförande har, på förslag afs orleanisten Prevost-Paradol, beslutat i en skrifvelse tacka kejsaren för hans öppna!: i bref af den 21 dennes. Jules Simon, som väckt ett förslag om j: dödsstraffets afskaskande i Frankrike, har rönt den välförtjenta triumfen att se sitt förslag, hvilket afstyrkts af komittn, åter-. remitteradt af kammaren. l Finansministern har lidit ett nederlag il: lagstiftande församlingen, i det denna, eburu med obetydlig majoritet, oaktadt ministerns motständ, antagit ett förslag s latt i stället för den fasta accisen å viner införa en sådan att utgå efter värdet. Undervisnings-kommissionen — fortsätter sina arbeten. Efter en af Guizot gjord framställning af resultaten utaf lommissionens förarbeten, behandlades i ett af de sednaste mötena frågan om, på hvilka vilkor det borde gifvas rättighet åt så väl individer som associationer att meddela undervisning. Den rättighet åt individer, hvarom det var tal, omfattade endast rättigheten att hålla föreläsningar. Enligt Frangais kommo nästan alla talarne till det resultat, att ingen examen eller akademisk grad skulle fordras derför. Lägret vid Chalons skall i år börja den 1 Juni och sluta den 31 Augusti. Till högste befähafvare har kejsaren utnämnt divisions-generalen i artilleriet Prossard, den kejserlige prinsens guvernör och den af divisionsgeneralerna, som nästester general Lebocuf (krigsministern) har största utsigten att erhålla marskalkstafven. General Frossard inlade stora förtjenster vid intagandet af Malakof-tornet vid Sebastopols belägring, då han ledde anfallsarbetena som chef för artilleriet vid 2:dra armåkären (general Bouquet), at hvilken division Mac Mahon utgjorde en del. D. 18 dennes var en demokratisk bankett i Scinedepartementets 3:1jo valdistrikt, som bevistades af 550 personer. Cremieux : ordförande; Bancel skulle delat denna a med honom, men sjukdom förhindrade honom att infinna sig. Bland de närvarande märkte man Garnier-Pages, GlaizBizoin, Ferry, Jules Simon, Pelletan, Arago, Ordinaire och Gambetta. En mängd skålar e3 föreslog en sådan republik i Europa: politiska öppenheten; 1819 års män; Jules Simon för!n ärvarande och frånvarande vänner, och Pelletan för de döda, landsflygtiga och äktade. Derester gjordes en insamlingn för de familjer, som genom de sednaste bäktningarne råkat i elände. SPANIEN. Brytningen emellan unionisterna och progressisterua är nu fullkomlig. AmiralsJ Topete, som är unionist, har lemnat sin. plats i regeringen. Flera höga unionistiska embetsmän väntas skola följa detta föredöme. Sjelfva regenten Serrano, som äfven tillhör detta parti, tros skola abdikera. Man frågar sig, hvem skall skörda fördelen af denna ocnighet emellan de hego nartier. com gemensamf SSfaakam