Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 mars 1870, sida 3

Me 17: (110. ö UTRIKES. ÖSTERRIKE. Upplösningen af det nuvarande kabinettet synes komma förr, än som vari väntadt t. o. m. af dem, som tilltrott I detsamma en ganska ringa lisskraft. InriI kesministern Giskra, den mest sramstående och verksamme af kabinettets medlemmar, säges ha begärt afsked. Det må emellertid väl synas underligt, att han ensam önskade afgå, och detta skulle väl betyda, att de andra ministrarne vore benägna att gå in på en kompromiss i frågan om direkta val till riksrådet, af hvilkas antagande Giskra hade gjort sitt qvarplifvande i ministeren beroende. Det är I dock knappast troligt, att Giskra ensamt af detta skäl drager sig tillbaka. Ilan inser utan tvifvel bättre än någon annan sdet hopplösa i hela den situation, som I majoriteten i den förra ministören åstadkommit genom att förkasta det af Taaffe, Berger och Potocki förordade utjemningsprogrammet. Giskra har visserligen hittills haft flertalet i riksrådet för sig, men hvad betyder flertalet i denna församling, som knappt nog representerar hälften af den befolkring, som det enligt lag skulle representera, och som af sina egua medlemmar förklaras vara en siktio Dessutom har kabinettet Hasner-Giskra ända ifrån dess första tillkomst — i förliden Januari månad — visat, att det var helt och hållet i villfarelse med afseende på de medel, genom hvilka dess program skulle kunna genomföras. Etter att hafva undanträngt den försonliga minoriteten ur kabinettet, började det att tillegna sig just de undanträngda ministrarnes pro samt att med stor itver inleda utjemringsförhandlingar med czekerna och polackerna. Två af czekernas mest framstående ledare, Rieger och Sladkowski, blefvo af ståthållaren i Böhmen bjudna att komma till Wien, men de afslogo detta avbud med hänvisnivg till kabinettets bekanta politiska program. Med polackerna har det förhandlats i riksrådets utskott angående den galiziska landtdagens resolution af Augusti 1S6S, men utan något resultat. Under de sex veckor, som ministören Ilasner-Giskra existerat, är icke taget ett enda steg framåt för att göra situationen. larare. Giskra hade fästat sitt sista hopp införandet af direkta val till riksrådet, hvarigenom man skulle emancipera niksrådet från de särskilda provinsernas landtdagar; då nu äfven denna plan strandat, i det de öfriga medlemmarne af kabinettet anse rådligt att ej förelägga vulreformen i denna riksrådsförsawling. synes Giskra ha skyndat att taga alsked. De cisleithanska förhållandena lemnar ban, hvad författningen angår, i fullkomlig oreda, och riksrådet i ett sig ständigt ökande upplösnivgstillstånd, i det alla icketyska elementer så småningom bereda sig på att lemna detsamma. Den polska riksrådsklubben i Wien har under den sednaste veckan diskuterat frågan om utträde ur församlingen; de slovenska deputeradena från Steyermark och Krain diskutera samma fråga, och af , Gazetta di Trento erfar man, att de tvänne representanterna från Wälska Tyrolen skola lemna riksrådet, om ministerpresidenten cke medgisvor Wälska Tyrolen den sjelfständighet, som detta land tillkommer, d. v. s.: skiljsmessa från det tyska Tyrolen, sjelfständig italiensk förvaltning, justitieoch finansstyrelse. Det skulle således i riksrådet endast återstå representanter för de tyska provinserna, och t. o. m. af dessa ha tyrolerna slutit sig till författningens fiender. IIvad som nu skall ske — i fall underrättelsen om Giskras afgång bekräftar sig — är under de nuvaiande invecklade förhällandena icke lätt att förutsäga. Troligen skola de andra ministrarne bli nödsakade att följa Giskras exempel, och kejsaren derefter åt den förut asgångne ministerpresidenten Taaffe uppdraga bildandet at det nya kabinettet. Riksför sattningen skulle väl då efter en snar behandling af finanslagen blifva ajournerad för att lemna plats åt en notabelförsamling från de särskilta kronländerna, ungefär af samma slag som den, hvilken år 1860 sammanträdde i den österrikiska hufvudstaden. Visst är, att de slaviska folketammarnes federalistiska program icke någon