Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 mars 1870, sida 2

ber få för edra läsare påpeka. RILSDACEN. Lördagens sammanträidlen. Törsta kammaren afslöt behandlingen af åttonde hufvudtiteln. Beträffande musikaliska akademien har statsutskottet afstyrkt K. M:ts förslag, att nedra delen af kronans tomt n:o 8 Blasiiholmen måtte såsom byggnadsplats för akademiens behof få användas, samt att till ränta och amortering å ett af akademien upptaget lån, stort h 150,000 rdr och afsedt för upptörande på omförmälda, kronan tillhöriga tomt af en byggnad för musikaliska akademien och dess läroverk, måtte beviljas ett årligt anslag af 7,000 rdr, att utgå under så lång tid, som, med användande derjemte af de särskilda tillgångar akademien uppgitvit, för lånets återbetalning erfordrades. Rörande denna fråga uppstod inom kammaren någon öfverlaggning. derunder grefvarne Ilenning IIamilton och C. G. Mörner försvarade det slut, hvartill utskottet kommit, med afseende dels derpå att frågan om det för byggnadens uppförande behöfliga beloppet ej vore fullt utredd, dels att ändamålet med anslaget icke utgjorde en sådan uödvåndighet, att det ej, med afseende på närvarande sinanciela förhållanden, kunde anstå med dess beviljande. Den sistnämnde talaren föreslog derför kammaren att för sin del besluta, att riksdagen väl erkänuer behofvet af en ny byggnad för musikaliska akademien, men ej ansett sig för närvarande och i dess nuvarande form kunna bevilja det af K. M:t äskade anslaget. Ecklesiastikministern, statsrådet Carlson, hrr Bennich och Hasselrot framhöllo hvar för sig det förädlande inflytande musiken utöfvade på samhället. Med kännedom om, huru mottaglig derför isynnerhet den svenska nationen vore, finge man icke förbise vigten af att, om ock med någon upposkri söka bidraga till det musikaliska sinnets utveckling hos vårt folk. Då nu behofvet af en särskild byggnad för den institution, som arbetade för denna utveckling, vore oafvisligt, förordade de på det varmaste bifall till det utuf K. M:t äskade anslaget. Fiter anställd omröstning antogs emellertid grefve Hamiltons förslag med 43 röster mot 40. Frågan om ny biblioteksbyggnad förekom härefter. Utskottet har, på grund af K. M:ts i ämnet aflitna proposition, föreslagit, att riksdagen måtte, på sätt K. M:t föreslagit, till uppförande af byggnad för k. biblioteket bevilja 450,235 rdr och deraf för år 1571 anvisa 45,000 rdr. I hufvudsak, eller om det begärda anslagets beviljande för ändamålet, rådde fullkomlig enstämmighet inom kammaren, likasom ock, med ett undantag, beträffande den för byggnadens uppförande afsedda platsen. Dock föranledde just med a!seende på denna sednaro fråga åtskilliga af grefve C. G. Mörner framställda betänkligheter en längre diskussion inom kammaren. Grefve Mörner ansåg nämligen den utsedda platsen olämplig, dels i afseende på sjeltva biblioteket för dess atägsna läges skull, dels för allmänheten, som han förmenade skulle gå förlustig om eller åtminstone erhålla endast försvåradt tillträde till en omtyckt promenadplats; han ville derföre ha byggnaden förlagd vid ötra ändan af Drottninggatan, antingen på tomten midtför vetenskapsakademiens hus, eller å barnbustomten. Ecklesiastikministern Carlson, hr Rydin, gresv:ne Ilen. Hamilton, Manderström och v. Platen, frih:ne Nordenfalk, Bildt och Sprengtporten ådagalade dock betydelselösheten af grefve Mörners inkast och vi: i stället de tördelar, som platsen erbjöd för biblioteksbyggraden just med bänsyn till dess aflägsna läge. Det kunde till en början, med afseende på sjelfva arten af den institution, som re i fråga, icke vara annat än särdeles lämpligt densamma att vara belägen afskiljd från stadsvets buller och hvimmel. Men derjemte fästades uppmärksamheten derpå, att den föreslagna platsen i IIumlegården med hänsyn till dess fria läge erbjöd större skydd mot eldtara än i en tätt bebyggd stadsdel äfvensom tillfälle att verkställa de tillbyggnader, som utan tvifvel i framtiden blefve behöfliga. Beträffande den farhåga grefve Mörner hyste, att allmänheten skulle gå miste om Humlegården såsom promenadplats, erinrade grefve Hen. Ilamilton, att vi hvarken hade så mycket böcker eller voro så förmögna, att vi behöfde eller kunde uppföra en biblioteksbyggnad, som upptog 2 hela Humlegården. Tvärtom upptog den för byggraden afsedda tomten endast en försvi nande liten del af denna park. Tillika påpekades, med afseende på de andra föreslagna platserna, dels att barnbustomten ej var disponibel för statsmakterna samt att den midt emot vetenskapsakademien belägna skulle erfordra en betydlig tomtlösen, dels att med den numera särdeles lätta kommunikationen med Humlegården det icke vore aflägsnare dit än till ändan af Drottninggatan. Åtskilliga af otvannämnde talare önskade, för att i afseende på byggnadens utförapde gifva K. M:t alldeles fria händer, att orden ,på sätt K. M:t föreslagit skulle borttagas. Utskottets förslag godkändes vid framställd proposition med nästan enhälligt ja. Öfsiga frågor rörande denna hufvudtitel. Utskottets hemställan att för inspe.tion öfver gymnastikom militäröfningar vid läroverken måt:e lör år 1871 anvisas ett extra anslag af 1.000 rdr afslogs, efter votering, med 37 röster mot 36 och sedan den förseglade sedeln bestämt utslaget. Statsrådet Carlson, hrr Berlin, Hazelius och grefve af Ugglas tillstyrkte anslaget. Mot dess beviljande, säsom icke varande af någon trängande nödvänlighet, uppträdde grefvarna Ilen. Hamilton och C. G. Mörner. Ett af K. M:t äskadt belopp af 20,000 rdr till byggnad för folkskolelärareseminarium i Wexiö har utskottet afstyrkt. Statsrådet Carlson, hrr von Koch, Munthe, Berin, Westman och e ådagalade samtliga det stora behof, särdeles i sanitärt hänseende, som ligen fanns af denna nya lokal, och förrdade derföre, att åtminstone hälften af det äskale anslaget, eller 10,000 rdr, måtte för ändamålet eviljas. Deremot yrkade hrr Nordenfelt, grefvarna C. G. och J. O. Mörner samt frih. Ssprengtorten bifall till utskottets hemställan. Efter anställd votering afslogs den k. proposijonen i sin helhet med 43 röster mot 34 de god. Fa