Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1870, sida 2

indragning af bergmästaretjensterna. i 5:te och ö:te distrikten har utskottet hemställt Tatt riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, det Kgl. , Maj:t täcktes taga i öfvervägande huruvida icke bergmästaretjensterna må kunna indragas eller geInom förändrad distrikts-indelning dessa tjenstemäns antal förminskas. Emot en sådan åtgärd uppträdde grefve Manderfa m och hr lHeijkensköld, hvilka sökte visa nödvändigheten af bibehallandet utaf de iträgararande tjensterna; och uttalade sig den förstnämnda serskildt mot det sätt hvarpå statsutskottet behandlat denna fråga, då det, på grund af en moon om vissa tjensters indragning, ifrågasatt att borttaga alla. Deremot försvarades utskottets förslag af herrar W:orn, frih. von Essen, No lenfeit, grelve af Ugglas m. il. Detsamma antogs ock efter votering med 56 röster mot 34. Landtmäteristaten. I afseende på denna kår har K. M:t föreslagit riksdagen att, derest andra landtmätaretjensterna blifva indragna, vid innev. års slut de, som då äro lediga eller endast på förordnande iunchafvas, samt de öfriga i mån at innehafvarnes algång, lönerna, allt efter som de blitva tillgängliga, måtte af I. M:t få användas till landtmätarnes sysselsättande vid ekonomiska karteverket. Detta örslag har utskottet likväl afs t. Rörande denna fråga uppstod en lång öfverläggning, derunder chefen för civildepartementet statsrådet Adlerereuta samt hrr Nordström, frih. Funck, Hasselrot, Lagerstråle m. fl. uppträdde till forsrar för den af K. M:t föreslagna öfv flyttningen. Dessa talare påpekade fördelarna af att arbetena med det ekonomiska karteverket kunde fortskyndas, hvartill tillfälle nu gafs, utan att statsverket derför drabbades at någon ökad kostnad, och nämnde, bland dessa fördelar, erhållandet af en tilliörlitlig jordbruksstatistik, hvars vigt för jordbruket serskildt sramhälls. Vidare erinrade de om, att både billighet och rättvisa fordrade, det staten gåfve de personer, som den, genom att bevilja anslag for ändamålet, fört in på en bana, der arbetstihlsallena förminskats. någon ers ttning på annat håll, då tilllalle dertill nu förefanns. Likaledes påpekades det orätta och olämpliga deri, att nu, då en omorganisation af landtmåteristaten väntades, indraga till statsverket medel, som en gång blifvit till densamma anslagna. För att likväl undanrödja den fa som mången möjligen hyste, att lönerna genom en öfverflyttning blefve fata, hvilket icke kunde blifva förhållandet om de utbeta af b gar, yrkade herr Lagerstråle ill K. M:s proposition med den förändring, lönerna, allt efter som de blika tillgänglig utbyttes mot ,.den bespari hufvudtiteln, som sålunda uppkommer:I detta yrkande förenade sig samtlige föregående talare, Utskottets förslag försäktades af hrr Waern, Nordenfelt samt grelvarne A. Mörner och af Ugglas, hufvudsakligen derföre, att de icke kunde gilla principen att bibehålla tjonster endast för tjenstemännens skull samt att påskyndandet af arbetena vid det ekonomiska karteverket icke kunde anses vara tillräcklig orsak att skapa en helt och hållet ny tjenstemannakär. hvilket naturligtvis blefve följden af den utaf Kongl. Maj:t föreslagna anordningen. Ej keller ansågo de talare det vara Ölverensstämmande med det sträfvande efter enkelhet och reda i förvaltningen, som i sednare ider allt mera gjort sig gällande, att anslå SUCCCSsiva lönebesparingar å ordinarie a 35 till ändamål, hvarför extra anslag funne Derest andre landtmätaret erna indrogos. borde derföre, enligt dessa ialares åsigt, de till dem anslagna löner ingå till statsverket. Denna åsigt ogillades likväl af kammaren, som efter votering med 67 röster mot 40 antog H M:ts förslag med den af hr L stråle i orda delsen påyrkade ändring. Utskottet har vidare hemställt att ri måtte för sin del besluta, att andre I i a indragas och de till dem anslagna löner sparas. ande at hr Lagersträle, som med afseende på den ofran omnämnda väntade reorganisationen af landtmäteristaten, ansåg det för tidi att innan den blifvit fullbor 8 några indragningar å kärens anslag, afslogs denna punkt, likasom ock, i konseqvens med förstberörde beslut, utskottets hemställan att avslaget till landtmateristaten måtte med 6,390 rår nedsättas till 59. riksdaler. 8 Ekonomiska karten . IIartill Kk. M:t, utötver det ordinarie anslaget 6.000 rdr, äskat extra anslag af 20,000 rdr till arbetena i Norrbottens län och 10,000 rdr till de öfriga arbetena, eller tillsammans 60,000 rdr. Utskottet har med 8.000 rdr nedsatt detta belopp, hvarjemte det föreslagit en skrifvelse till K. M:t med anhallan att utgifningen på statens bekostnad af de ekonomiska kartorna, utom den öfver Norrbottens län, må tills vidare inställas. Utter en kort di on, derunder statsrådet Adlerereutz, hrr Ha t. fril von Essen, Odelberg, Arrhenius och frih. Sprengtporten förordade det af K. M:t begärda större beloppet, men deremot hr Nordenfelt yrkat bifall till utskottets förslag, beviljades den summa at 50,00 rdr, som K. M:t för ändamålet äskat. Jernrig!rasikstaten för år 1871 bestämdes af första kammaren i likhet, med hvad utskottet homställt, förslagsvis till samma belopp, som för innevarande år, eller 306,060 rår. Päremot förkastades på framställg af br Iken uti ett längre anförande sökte visa att jernvägstratikstyrelsen verkligen gått representationens önskningar i afseende på besparingar till mötes, hvad utskottet föreslagit derom, att riksdagen vid anmälan af detta beslut må i underd. anhålla, det K. M:t täcktes låta tillse, huruvida icke en törenklad organisation af styrelsen tör stotens jernvägstrasik må vara af behöfvet påkallad och, i sammanhang dermed, huruvida icke en jemkning af der anställda tjenstemäns arvoden må vara befogad. Slutligen afslogs efter votering med 43 röster mot 33, R. s af utskottet tillstyrkta proposition om anläggandet af en mindre jörnvägsstation, benämnd killeberg, mellan stationerna Ousby och Elmhult å södra stambanan. Yrkandet om afslag sramstaldes af hrr grefve Lagerberg, Nordenfelt m. fl, hvaremot grefve A. Wachtmeister sökte visa, hvilken betydelse för ortens trafik denna station komme att ega och derföre förordade bifall till den kgl. propositionen. Föredragningen af detta utlåtande afbröts med denna punkt. Båda kamrame skulle åter sammanträda på Fredagen. —4 — UTRIKES FRANKRIKE. Det har varit många suppositioner yttrade om den ställning, som den nya franska ministören skulle hafva för afsigt att ntaga till enhetssträrvandena i Tyskland. skildt bar det icke så sällan varit på22