Ä ambassadören i Rom, grefve Bannexille, Från Wien SkrIIVCS,Som det synes, är kabinettet i Berlin icke sullomligt belåtet med kabinettet i Wien. Då baon Könneritz, som i 20 år hade representerat onungariket Sachsen i Wien, för kort tid sedan og, hoppades den preussiska regeringen, att det achsiska kabinettet icke längre skulle ackreditera ågon speciel ambassadör i Österrike, utan att det kulle låta representera sig der genom nordtyska örbundets ambassadör. Grefve Bismarcks hopp ar emellertid blifvit sviket, ty den aflidne Köneritz har tått till efterträdare baron Bosse, förut irektör uti utrikesministeren i Dresden. Denna tnämning beror till största delen på en afgrefve keust uttryckt önskan, och det är således lätt att örstå, det den nordtyske förbundskanslern icke r belåten dermed. FRANKRIKE. Bland de många adresser, som ministåen på den sednaste tiden erhållit, är äfen en från Chalons-sur-Saöne och kringiggande trakt, som har öfver 6,000 unlerskrifter. Den lyder sålunda: ,Undertecknade, innevånare i arrondissementet halons-sur-Saone, förklara härmed, att i betrakande af, att ministören af den 2 Januari öppnat n ny ora af frihet, framkallad af alla medborvare, som uppriktigt vilja landets välgång; att less program, ifall detsamma -— som det är att tppas — blir utfördt på bredaste basis, kan tillredsställa nationens legitima fordringar; att det ir en pligt att understödja denna ministör, som illkommit genom en stark påtryckning från den ulmänna opinionen — de gifva sitt hela bifall till len nya ministerens program. Som det påstås, har det nu lyckats att förmå exdrottning Isabella och hennes gemål att låta en skiljedomstol afgöra den tvist dem emellan, som vi förut omtalat. Skiljedomrarne äro: Jules Favre och Laurin! (valda af don Francisco), samt Mathieu och Faure (valda af exdrottningen). ce Gresvo Berthier, en sonson till den general, som under Napoleon I tog påfven till fånga, har ingått vid de påfliga zuaverna. ENGLAND. I öfverhusets möte den 12 dennes förklarade lord Granville, på fråga utaf hertigen af Marlborough, att han såsom i Måndags skulle anmäla ett lagförslag, innehållande de åtgärder, som regeringen ansåg nödvändiga för att betrygga säkerhet till person och egendom på Irland. Af ett telegram har man funnit, att detta meddelande skett i underhuset af Gladstone, och i öfverhuset af Granville. Det är icko tal om habeas-corpus-aktens upphäfvande; likväl skall den allmänna friheten inskränkas genom en mängd bestämmelser, som gå ut på att motarbeta den nuvarande laglösheten och osäkerheten på Irland. I nödfall skulle en summarisk process införas i stället för juryer; det skulle förbjudas att bära vapen och att företaga nattliga vandringar; presslagstiftningen skulle skärpas, 0. s. v. ,Fimest för den 12 dennes förklarar i en ledande artikel, att all ministörens duglighet i lagstiftningsarbeten skall vara fruktlös, såvida den icke ådagalägger energi och oförskräckthet, då det gäller att försvara den allmänna ordningen och säkerheten på Irland. ITALIEN. Det heter, att den nuvarande franske skall rappelleras och aflösas af de Corcelles, hvilken är personlig vän till Pius IX och således mera lämplig att leda den franska politiken i Vatikanen. Det säges äfven, att franska regeringen — efter öfverenskommelse med den österrikiska — på sednaste tiden mera riktat sitt motstånd mot dogmatiseringen utaf det hufvudsakliga innebållet af syllabus, än mot ofelbarhetsförklaringen. Den franska ,Temps vill veta, att grefve Beust i en not på det bestämdaste protesterat emot konciliets eventuella beslut med afseende på syllabus, enär dess innehåll strider emot den i Österrike bestående statsrätten, samt att hvarken den österrikiska elrel — en — — — — ler ungerska regeringen skulle tilläta ofsentliggörandet af konciliets dekreter i denna riktning. Emellertid synes curian, detta oaktadt, icke tveka att utföra sina vanvettiga planer. De klerikala organerna frossa på förhand af sin segerglädje, förkunnande i svassande ordalag, att ,,den stora frågan nu är afgjord. SPANIEN. Som man af ett telegram erfarit, har hertigen af Montpensier i en duell skjutit Pprins Henrik af Bourbon, hvilken sisthämnde, född år 1823, var yngre bror till exdrottning Isabellas gemål. Offentliggörandet at ett bref, i hvilket hertigen af Montpensier på ett ärekränkande sätt blifvit anfallen af prins Henrik, hade föranledt duellen, i hvilken general Cordova och Miminez voro hertigens, och två republikanska deputerade prinsens af Bourbon sekundanter. Prins Henrik var förr bekant under titeln hertig af Sevilla; han blef genom ett dekret af Isabella, utfärdadt år 18567, afsatt från sin värdighet som infant af Spanien. Duellen skedde på pistol, och kulan träffade prins Henrik i hufvudet.