Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 mars 1870, sida 2

icke är afsluten mellan de båda krafter jag här antydt, men att de hafva en naturlig benägenhet att samverka, det tror jag mig kunna påstå. Sina bundsförvandter, eller verktyg, om man så vill, ha de sör öfrigt att påräkna hos sparsamhetsifrarne quande mäme samt hos dem, som anse sig böra kringskära så mycket som möjligt den dispositionsrätt, regeringen hittills haft öfver åtskilliga fonder och tillgångar. Den starka minoritet, som i andra kammaren understödde hr Iledins förslag om en framställning till K. M:t rörande framtida successiva besparingar på första hufvudtiteln, är en företeelse, hvars betydelse icke lärer undfalla Eder. Den oförskräckte och talangfulle ledamoten at ,,venstern borde haft den omtänksamheten att för den lilla ,,prickning han ämnade första hufvudtiteln välja en form, mot hvars konstitutionella befogenhet ej ens de strängaste rigorister i det afseendet kunde bafva ågot att invända, och säkert var det derföre, som han, fastin ej i debatten understödd af någon, samlade vid voteringen en minoritet, som med blott 9 röster understeg majoriteten. Det är nog också bra när i dessa frågor talas så litet som möjligt. Behandlas de klumpigt, motverkas ofta det åsyftade ändamälet. Voteringssedlar äro här mycket vältaliga. Riksdagsmannavalet i hufvudstaden erhöll den utgång, som jag, genast då vakansen yppades, trodde mig kunna förutsäga. Den mening gjorde sig, efter valen i Augusti, mycket allmänt gillande, att hr Sjäberg icke hade bordt ur kammaren uteslutas, och det var denna stämning, som nu beredde honom ånyo plats derstädes. IIr Ljungbergs kandidatur understöddes så godt som ensamt af den nyliberala klubbens medlemmar och deras vänner. Utom denna krets hade han inga sympatier, trots sin obestridligen nitiska verksamhet i många riktningar. Men saken är den, att man tror icke rätt allmänt på oegennyttan i denna verksamhet. Man ser hr L. städse på jagt efter uppdrag och befattningar, städse litet smått gallsjuk öfver elslagna förhoppningar. Detta inger icke förtroende för honom. Han är, tror jag, personifikationen af en malcontent, och de mycket skarpa ord, med hvilka Stockholmsposten karakteriserade honom dagen före valet, voro, efter mångas uppfattning, mycket träffande). aan —