Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1870, sida 2

vi någon gång, öfverväldigade af våra göromål blifva otåliga öfver Edra anmärkningar, eller visa , oss retliga, så förloren icke modet, utan fortfaren Gören som läkaren, hvilken lägger handen på så lret — trots patientens skrik — för att anbringa den förbindning, hvarigenom förbättringen skal åstadkommas. Låtom oss vara välvilliga och und, seende mot hvarandra, och liten endast tryggt på att vi — det säger jag Er — skola segra, och detta trots alla omständigheter, som ej kunna förutses.f Dessa yttranden af Emil Ollivier mottogos med stort bitall från alla sidor. Fram på aftonen inträffade äfven ministern för de sköna konsterna, Richard, och ministern för de offentliga arbetena, Talhouet, från festen hos Boudet, der det — enligt deras meddelanden — hade talats om bildandet af ett venstra centerparti i senaten. Huruvida det skall lyckas att förena de liberala elementerna i senaten till ett fast parti, får framtiden utvisa. För närvarande är antalet af de senatorer, som äro missnöjda med de nya reformerna, större än antalet af dem, som villigt sluta sig till det förändrade regesringssystemet. Senaten finner nämligen, satt regeringens sträfvanden gå ut på att koncentrera en alltför stor myndighet i lagstiftande församlingens händer, under det några af ministrarne — och specielt I venstra centerns medlemmar — hylla der. I mening, att senaten är en föråldrad institution, hvars imperialistiska åsigter icke harmonicra med de sednare reformerna. I förtroliga samtal ministrarne emellan säges man hafva diskuterat frågan om senatens ombildning. Som man vet, gäller senatorsvärdigheten för lifstiden och är åtföljd af en årlig inkomst utaf 30,000 fr. De nuvarande senatorerna äro ingalunda benägna att afstå från en så betydlig inkomst, och det lärer derföre vara ministörens afsigt att låta denna dotation bortfalla, allteftersom medlemmarne dö, hvarefter det genom särskilda val skulle, bringas nytt blod in i den höga församlingen. De nyvalde skulle då, likasom företrädarne, vara senatorer på lifstid, men utan lön. Det väntas t. o. m., att ett förslag i detta syfte skall utarbetas efter sessionens slut. Rouher lärer vara högst missbelåten med den tilltänkta reformen af den utaf honom ledda församlingen och säges anse grefve Daru för själen i det afsedda ,,ingreppet i senatens rättigheter. Rouher lärer också icke det ringaste dölja sitt! ogillande af denna plan. Som man af ett telegram erfarit, har det utskott, som har att pröfva senatskonsultan angående märernas utnämning, begagnat detta tillfälle för att uttala sig; emot de ,, alltför ofta skeende förändringarne i författningen. Som bekant är, har det hittills endast tillkommit senaten att pröfva de förslager, som röra föränäringar i försattningen, under det dylika frågor helt och hället varit undandragna den lagstiftande församlingens kompetens. Justitieeministern Ollivier har af denna anledning i lagstiftande församlingen afgifvit en förklaring, af hvilken synes itramgå, att! regeringen sjelf skall taga initiativet i. nämnde fråga. Om den komplott, som skulle vara upptäckt af polisen med anledning af undersökningarne från den 8 och 9 Februari, !emnar en korrespondens från Paris en del upplysningar. Mot de ännu i fängelset! Santö qvarvarande personerna lära svåra skäl föreligga. En af de kompromettera-Ä de, en officer i det mobila nationalgardet,! har afgifvit en förklaring, enligt hvilken de 74 häktade hade sammansvurit sig för att med tillhjelp af nitroglycerin — således genom någon ny helvetesmaskin — undanrödja kejsaren och framkalla en statshvälfning. Andra påstå, att det bland de sammansvurna varit hemliga polisagenter, som uppmuntrat dem att göra en sammansvärjning mot kejsarens lif. Som sammansvärjningens hufvudmän nämnas fyra J personer, två med namnet Villeneuve samt t Verdier och Tridon, af hvilka de tvänne sistnämnde flytt. Dessutom är det tal om ! n ,exekutivkomite, bestående af Sapia Mazzinis agent), Dupont, en målare Pef ian, m. fl. Hvilka positiva steg dessa per-3 soner gjort för planens utförande, vet man ) cke; det har blott talats om, att man på-o rässat förråder, som antydde en fabrika-a ion af Orsini-bomber. sb Det säges, att furst Latour dAuvergne; kall blifva Frankrikes representant på e onciliet. i 5 En korrespondent från Paris till ,, The t ;tandard meddelar den fullständiga an-y5 lagelseakten mot prins Pierre Bonaparte. Je flesta enskildtheterna i detta dokument!is ro redan bekanta. Den punkt, hvars af3 örande särskildt skall få inflytande på k akens utgång, är, huruvida Viktor Noir a ifvit prinsen en örfil eller ej, innan prin-im en sköt Noir. Åtskilliga vittnen, som h oro närvarande, då Noir bars från gatan! i i ett apotek, påstå, att Fonvielle då ttrade: , Han har mördat min vän, men 0 et gör detsamma, ty han fick en dugtig n. rfilk, hvilket ju, om så varit fallet, beviIt u, att prinsen var den anfallne. Trelm ndra vittnen lära emellertid hafva hört onvielle försäkra inne på apoteket, att rinsen slagit Noir, innan han sköt hodi om. Sedan detta meddelats, heter det än ht dare i anklagelseakten: ,, Huru nu än detta sk rhåller sig, och t. o. m. om den anklagades ni rklaring får anses som riktig, är det dock re ret ee l ESA 0 02 Is 0 e I f B u