.2Akf 72 74d 1—117 HVYIIRNRUCU ätven är ganska naturligt, då många svenskar derute väl vilja höra någonting från hemlandet. Men just härigenom erbjuda de också så litet af intresse för svenska läsare, under det att en svensk tidning, utgifven i Amerika, som något följde med Amerikas politiska och sociala lit, skulle kunna läsas med nöje äfven i Sverige. Men detta förutsätter en bildning, som ej synes stå till de svensk-amerikanska tidningarnes förfogande. Nu är det endast ganska sällan den svenska pressen kan hafva någonting att hemta från sina kolleger på andra sidan Atlanten. Då vi uttalat dessa omdömen, hafva de dock hufvudsakligen gällt de blad, hvarom vi erhållit en närmare kännedom. Det är likväl ganska möjligt, att andra svenska blad i Amerika befinna sig på en bättre ståndpunkt, och härför tala de enstaka nummer vi emottagit af tvenne andra tidningar, af hvilka vi först nämna Minnesota tidning, som numera utgifves i St. Paul, utgörande ett veckoblad af ganska stort omfång. Af detta blad, hvars redaktör skrifver sig C. Fr. Peterson, föreligger oss n:o 1 för innevarande år, och kunna vi ej tala derom annat än med beröm, uppriktigt önskande, att bladet måtte allt fortfarande ega samma goda hållning. Härskrifves ett godt och korrekt svenskt språk ; framställningssättet är humant och värdigt och inga skandaler förekomma, hvaremot tidningen synes ämna följa den stads angelägenheter, der den nedslagit sina bopålar, och hvarest bo många svenskar, hvilka ej böra vara främmande för sitt nya säderneslands statslif. Det är oss en fägnad att så nämna detta blad med aktning. The Illinois Sitoedex, utkommande i Galva, redigeras med omvexlande svensk och engelsk text. Afven i denna tidning hafva vi, hvad angår de få nummer, som kommit under våra ögon, ej funnit något, hvarom annat än godt kan sägas. Tidvingen har ett ganska betydligt format och företer ett omvexlande innehåll, hvaraf en del af sedolärande beskaffenhet. I prenumerationsanmälan röjes något af den amerikanska puskningsandan, som är på samma gång rätt naiv. ,,I dag, yttrar red:n, är Illinois Swede jemförelsevis ännu ett barn i sin linda; men ack, med hvad förbättrade utsigter för dess framtida lycka än för ett år sedan! Den har tillväxt i storhet (storlek?), utseende och inflytelse (inflytande?) i en grad, som öfvergär all täflan. Ett är till med dylik framgång, skall den intaga en plats inom svenska pressen, som icke blir den minsta. — — Det heter vidare: ,,Det myckna omvexlande, lärorika och intressanta lässtoff detta nummer innehåller, kan ej annat än rekommendera sig sjelft hos den läsande publiken. Hvarje följande nummer kommer att blifva en kritik på det föregående. (Härmed menas troligen att hvarje nytt nummer skall öfverträffa de föregående). Tidningen Hemlandet utgifves at Augustana-Synodens i Chicago presterliga föreståndare. Den lärer hafva en utpräglad pietistisk tendens och röja stor ofördragsamhet, såvidt man kan döma af andra tidningars polemik med detta blad. I allmänhet öfverklagas ofördragsamheten såsom ett rådande fel hos de svenska presterna i Amerika, men det är icke nog dermed, många af dem anklagas äfven öppet för girighet och allt slags egennytta. Om dessa beskyllningar äro grundade, hvarom vi icke kunna yttra oss, så är det så mycket beklagligare, som ingen mera än presten kunde verka välgörande och välsignelserikt för de många utvandrare, som med bekymmer landstiga på den främmande jorden. Ilär har en from och rättsinnig lärare ett stort verkningsfält, men våra svenska prester synas föredraga att kifvas om ,,själarne för att vinna ett ökadt antal församlingsledamöter, förkättrande h:arandra i öfrigt uti offentlig skrift, i ordalag och på ett sätt, som icke gifver de argaste tidningarne efter. Vi betvifla ej, att ju med allt detta finnas mångfaldiga svenskar, som genom en god och hederlig vandel samt redbara tänkesätt ära sig sjelfva och det land, som födt dem. Och dessa tillhöra utan tvifvel de stilla i landen, som icke synas och icke göra något buller af sig. Det är lyckligtvis så öfverallt, att det goda lefver i det tysta; man skådar ej så mycket dess tillvaro och verkningar, men det är dock i dem samhällets lisskraft bor. Likväl är det bedröfligt, att det som mest visar sig, och det som faller inför menniskors ögon, skall erbjuda en så föga behaglig anblick, som händelsen synes vara bland svenskarne i Amerika. Vi böra dock hysa den förhoppning, att ur jäsningsprocessen, som alltid framkallar mycket skum på ytan, skall småningom framgå en renare och kraftigare must. Den svenska folk-karakteren gömmer alltför god metall på botten, att man kan härom misströsta. Men vi våga dock tillropa våra kolleger der borta i det fjerran landet: hafven aktuing för Edert svenska namn! Låtom oss, hvarhelst på jorden vi befinna oss, aldrig bringa skam öfver den moder, som burit oss och födt oss vid sin kärleksfulla, om också fattiga barm! Trafikinkomsterna å Suezkanalen. I -Economist läses: