Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1870, sida 2

l, 600,551, och den har således på 10 år å ökats med 1114 procent. 8 — Bh d Göteborg den II Mars, u Många tusental af svenskar hafva byggt sig nya hem och förskaflat sig ett nytt!k fädernesland uti det stora och fria landet ) på andra sidan Atlantiska oceanen. Det ss är icke de lyckligast lottade barnen, som i öfvergifvit den gamla fädernejorden, utan fastmer de, hvilka här kämpat med be-su kymmer för sin bergning, och hvilka hop-a pats att i det nya landet vinna lättnad i sina vedermödor. Till dessa, som utgöra d den stora massan, sluta sig enstaka ut-y vandrare af dels missnöjde, dels sörolyc-I. kade, hvilka antingen vilja söka en annan b luft för sina oroliga sträfvanden, eller s undandraga sig lagens arm för begångunasm lagöfverträdelser. Det är de sednare ele-m menterna, som hufvudsakligen representera s bildningen bland svenskarne i Nordamerikas u Förenta stater, och som derigenom äfven o 8 8 intaga en viss ledande ställning bland sina landsmän. Så har också en svensk tidningspress t uppstått i de trakter af Amerika, som fö-t reträdesvis bebos af svenskar. Det är om f denna press vi i dag önska tala någrass ord. f De tidningar, som kommit till vår närmare kännedom, äro Skandinavisk Post, t utgifven i Newyork; Svenska Amerikana-se ren, utgifven i Chicago; en nyss grundadiJ tidning Svea, likaledes utgifven i Chicago, ! The Illinois Swede, utgifven i Galwa samt! Mwunesota Tidning, utgifven i S:t Paul, hvartill komma IIemlandet och Sändebudet, hvarom vi ej ega annan kännedom än genom de andra bladens citater. Af dessa blad synas de båda förstnämnda vara i afseende å omfånget de största, i det Skandinavisk Post, utkommande en gång i veckan, består af flera blad och Svenska Amerikanaren framträder i ett mycket stort format. Båda dessa tidningar hafva också ett icke ringa antal annonser, särdeles det sistnämnda, hvilket är tillika vackert tryckt på godt papper, under det utstyrseln af Skandinavisk Post är allt annat än bygglig. ; I politiskt hänseende är Svenska Amerikanaren afgjordt republikansk, hyaremot Skandinavisk Post är demokrat af renaste vatten, nej, af orenaste vatten, torde det böra heta. ( Båda tidningarne hafva dock det skaplynnet gemensamt att de föra ett språk, ( — .oAiA— — som är i hög grad anstötligt och vedervärdigt för svenska öron. Särdeles utmärker sig i detta fall Skandinavisk Post, som ohejdadt utslungar beskyllningar mot det republikanska partiets män af den gemenaste art, görande dem till tjufvar ochs bedragare, syllhundar m. m, allt på ett sätt. som näppeligen kunnat öfverträffas af oqvädingsorden i fordna tider på vära sämsta krogar. Svenska Amerikanaren går icke så långt, med yttrar sig dock, i! sin polemik med motståndare, i ordalag, som i Sverige icke längre ega något motstycke, icke ens i Fäderneslandet eller Folkets tidning. Att icke svenskarne i Amerika gilla dessa utgjutelser finner man sednast af en insänd artikel till Skandinavisk Post, hvari ls ett likartadt språk begagnas, då deri bland annat säges följande, som tidningen är så nog naiv att sjelf meddela: 1 ,Ja, ni kunde ej annat än rodna af! blygsel, om ej ert förstånd och förnusts lågo alldeles dolda i slagskuggan af edrasl långöron. ( Orden stå i full harmoni med det språk bladet sjelst begagnar, ett språk, som i öfrigt är så uppblandadt med engelska termer och så frigjordt från alla grammatikaliska reglor, att det ofta utgör en fullständig rotvälska. Svenska Amerikanaren skrifver mycket ! bättre svenska och har i allmänhet en! mycket bättre hållning, men hans polemik är nästan lika rå och simpel. Se här en liten profbit! Tidningen uppträder mot det af fru Gulbrandson utgifna veckobladet f ,Svea, som lärer ställt sig på demokraternas sida, hvartill naturligtvis hör att t nedsätta presidenten Grant och hans re-Js gering. Med anledning deraf yttrar Sv.t Amerikanaren: ( Man kan visst icke underlåta att le åt dessa ll minst sagdt puerila utgjutelser af en tidning, som si till utgifvare har ett nyligen hitflyttadt fruntimmer (termen är visserligen icke fin nog), hvilket har ungefär lika mycket reda på Förenta Staterna, dess administration, lagar och politiska J förhållanden, som en mullvad på stjernkikarekon-sAr sten. Att vederlägga det jemmerliga nonsens, 1 som uppsatsen i fråga från början till slut inne1 håller, är alldeles öfverflödigt. Det är gröngölingens gi-gi-gi — ett gällt obehagligt läte, som är utan all betyd.lse utom den att visa af hvad genus och species fogeln är. Men så är ju den vittra utgi varinnan hitkommen , för att studera emigrationens — och naturligtvis äfven landets — skuggsidor! Det är ju bara kungliga personer 1 som vinna nåd för hennes ögon. Bure mr Grant 1 krona på husvud och scepter i hand så vore han nog en förträlflig karl — en riktig Karl. När p pennan kappas med tungan, så går det rasande för mången kribent — synnerligen för den, hvars tunga i snabbhet skämmer ut hvilket — express-JI. tåg som helst. Svea lärer väl ej komma att lemnal, detta tal obesvaradt, ty fruntimmer af en viss ålder bruka ej vara svarslösa, och fru Gulbrandsson lärer ej sakna uttryck ur folkspråket, som hon studerat, till att löna sin vedersakare med samma mynt. Men skådespelet är dock icke uppbyggligt, ty när dessa blad hemkomma till moderlan