Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 mars 1870, sida 3

otvifvelaktigt; men fullständiga uppgifter derom saknas å beskickningenImporten af svenska varor till Ryssland har beklagligen alltjemt varit mycket ringa. — Enligt generalkonsul Sterkys berättelse, uppgick värdet deraf, hvad S:t Petersburg beträffar : År 1866 till silfverrubel 265,500. 1867 4, , 146,000. 1868 . — 149,500. 1869 233,600. Från Riga upptages importen från Sverige i svenska fartyg till ett värde af M:k Hamb. Be 58, S50, mot år 1866555. 55,802, hvarförutan ej obetydligt dit inkom med sremmande fartyg, synnerligast under Riga-flagg. Konsulatet i Odessa anför det för våra fartyg hedrande vitsord, att de åtnjuta ett bestämdt företräde framför alla andra länders vid befraktningar från hamnarna inom dess distrikt, tack vare kaptenernas redbarhet och den omsorg, de egna åt dem anförtrodda laster. Detta oaktadt, hade de svenska fartygens antal inom distriktet sammansmält till en obetydlighet, medan de norskas alltjemt ökas. Måhända kunde detta förbållande förtjena att komma till våra skeppsredares kännedom. Vice-konsul Wilkins tillägger, att för Sveriges och Norges produkter, förnämligast jern, trävaror och fisk, hvaraf under året intet blifvit. till distriktet insändt, finnes äfven för framtiden ringa utsigt till afsättning derstädes, då jernet, hvilket egentligen ensamt kunde ifrågakomma, svårligen kan uthärda täflan med det ryska, som har en billig transportväg utför Donfloden och för hvilket transportkostnaden ständigt minskas i mån af förbättrade kommunikationer. Inom Finland har Wiborgs hamn, såsom vanligt, under året varit besökt af de flesta svenska och norska fartyg, nemligen af 116 stycken, hvaraf 115 derifrån erhållit frakt med trävaror. — En lika betydlig utskeppning derifrån motses för innev. år, hvarigenom tillfälle erbjudes våra fartyg till fraktförtjenst. Generalkonsul Dahlfelt anmärker, att ehuru skörden varit ymnig inom Finland, torde qvaliteten icke motsvara qvantiteten, hvarför köpare af finsk råg till utsäde; böra iakttaga varsamhet. Äfvenledes framhålles önskvärdheten af en jernbanas framdragande till någon lämplig uthamn å svenska Östersjökusten, hvarifrån under höstoch vintermånaderna trafiken kunde underbäållas förnämligast med Hangö, dit de finska jernvägarne förmodas inom kort komma att utsträckas. (Undertecknadt: Björnstierna.)