Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 mars 1870, sida 2

perismen. Fattigdomen vore, efter hans förmening, nu så stor i England, att utomordentliga åtgärder måste vidtagas. lUfter att bafva sökt vederlägga skälen emot utvandringen, slutade talaren med att förorda, det moderlandet pålade sig offer till fördel för densamma, Ilan föreslog derföre, att staten skulle släppa till 1 mill. p:d st. om året för att befordra 50,000 familjer till Vestra Canada. Bastwick understödde förslaget och förmenade, att emigrationen just skulle öka det britiska rikets styrka. Så väl Canada, som Åustralien och Indien kunde öppna en vidsträckt terräng för utvandrarnes verksamhet, och han önskade af denna anledning, att regeringen skulle uppsätta en permament emigrantbyrå. Monsell bekämpade i regeringens namn Torrens förslag, hvilket hvilade på en föråldrad id6. Ett af staten understödt utvandringssystem skulle endast hämma den allmänna emigrationens gång. Dessutom borde kolonierna ha rättighet att sjelfva välja de emigranter, som de ville gynna. Lord IIamilton understödde deremot Torrens förslag, och ansåg farligt att låta antalet af dem, som icke kunde förtjena lifvets uppehälle, tilltaga i England. Lyckades planen, skulle den fista kolonierna närmare vid moderlandet. Af de följande talarne voro de flesta emot förslaget och Peel sökte genom statistiska uppgifter visa, att den nuvarande nöden i England icke vore utan pracedens. Äfven han var af den äsigten, att kolonierna icke skulle finna sig vid, att tjenstemännen vid fattigväsendet valde emigranter åt dem. Premierministern Gladstone anmärkte, att Torrens förslag vore så obestämdt affattadt att dess egna förkämpar underkastade detsamma olika tolkningar, samt att man snart skulle afstå från detsamma, om man ville försöka utförandet deraf. Han trodde för öfrigt, att hela förslaget hvilade på ett misstag, samt att engelska folket i allmänhet helst önskade att blifva hemma... Det vore dessutom en annan svårighet, som han icke kunde lemna oanmärkt. Om staten uppmanade A., B. och C. att utvandra samt sade: ,Här är pengar till resan; huru skall den då kunna undgå det framtida ansvaret för dessa mäns ställning? Regeringen, fortfor Gladstone, vore ingalunda likgiltig för hela saken och ville gerna lyssna till hvarje förslag, som vore ändamålsenligt; men t. o. m. under de hårdaste tider: under hungersnöden i Irland och nöden i Lancashire, hade man aldrig föreslagit en utvandring i stor skala. Ett sådant förslag vore äfven fullt af de största svårigheter, såsom t. ex.: hvilket val, som skulle göras bland emigranterna: arbetareklassens obenägenhet att lemna fäderneslandet; orättvisan, att taga medel fräån landets fattiga för att understödja personer, hvilka egentligen ej vore fattiga, samt slutligen möjligheten af att inskränka emigrationen endast till de engelska kolonierna, hvilket lätt kunde leda till reklamationer från de utländska makternas sida. Efter en kort replik af förslagsställaren, anställdes omröstning, hvarvid förslaget förkastades med 148 röster mot 48. Dagens post. ÖSTERRIKE. De erekiska chefernas afslag på den vest-österrikiska ministerens inbjudning till underhandlingar om Böhmens förhållande har naturligtvis icke bidragit till att gifva större fasthet åt ministörens ställning, och enär en olycka sällan kommer ensam, bereda polackerna regeringen en liknande förlägenhet. Under förhandlingarne i riksrådets utskott om den polska sresolutionen af Augusti 1868 har det nämligen visat sig, att de polska cheferna icke ämna gifva efter i någon väsendtlig punkt, och saken har derföre gått sönder. Den regeringsvänliga , Neue freie Presse, som omtalar dessa förhållanden i en längre artikel af den 4 dennes, gifver miniotöuroen dot utan tvifval mara vilmanta SA