Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1870, sida 3

de Assis, exdrotining Isabellas gemål, lätit lägga beslag på de gods, som exdrottningen ännu bar qvar i Spanien. Om denna sak, som naturligtvis väcker stort uppseende, skrifves från Paris tillTimes: En högst mär process skall snart förekomma inför domstolarne i Paris. Exdrottning Isabella och hennes gemål ha nemligen kommit i tvist angående valtningen af deras förmögenhet. om regerande drottning var bon statens öfverhufvud. och gemålen måste uuderkasta si vilja. Isabella påstår nu, det fördritv tronen icke förändrat detta förhållande, enär hon alltjemt är drottning de jure, samt att hon är oinskränkt herskarinna öfver sin förmögenhet och dess användande, t. o. m. om hon skulle gilva ut ännu flera millioner för upprorsförsök i Spanien, än hon gjort. Don Francisco påstår deremot, att tronen är förlorad; att drottningen nu är underkastad de privata lagarne, och att han har rättighet till en del af den gemensamma förmögenhet, som till ingen nytta bortslösas af Isabella. Då han erfor, att hans gemål på egen hand hade salt en stor mängd spauska värdepapper, gjorde han vid en fransk domstol anspråk på, att förvaltninsen af förmögenheten skulle lemnas i hans händer. Domstolen har tillsvidare frånkänt exdrottningen och hennes intendent Ezplata hvarje rättigbet att vidtaga några finansiella dispositioner, så länge processen är sväfvande. Med anledning af denna tvist, har ett spändt förhållande uppstått mellan Isabella och Francisco. Den sistnämnde har lemnat deras gemensamma bostad och flyttat till sin vän sennor Meneses, hertig af Bannos, som likaledes bor i Paris. AMERIKA. Mormonstaten i Utah skall i en nära framtid troligen blifva tvungen att antingen upplösa sig, eller att flytta till andra trakter, som icke äro underkastade den nordamerikanska unionens välde. I kongressen uti Washington har nemligen inlemnats ett lagförslag, som fordrar, att månggiftet skall förklaras stridande mot morälens föreskrifter och de lagar, som äro gällande i unionen, samt att hvarje polygamist skall frånkännas medborgerhga rättigheter och åtalas för sitt brottsliga förbållande. Om detta förslag, som man förutsätter, antages, är mormonstaten med detsamma förstörd, sävida icke dess legislatur förklarar sig villig att upphäfva månggiftet. Detta är det dock icke för närvarande tal om; man väntar deremot ett fanatiskt motständ srån mormonernas sida. Staden vid den stora Saltsjön räknar visserligen endast 21,000 innevånare, och hela territoriet högst sem gånger så många, hvaribland lära finnas cirka 18,000 vapenföra män. De slesta mormonerna äro emellertid engelsmän och hasva i fullt mätt ärst den anglosachsiska racens bårdnackenbet. Brigham Young, som hittills regerat med despotisk myndighet som mormonernas öfverste prest och konung, synes redan en längre tid ha förutsett en sådan konflikt, enär han gjort allt, som stått i hans makt, för att få den stora Pacificbanan på så stort afstånd som möjligt från det mormonska territor Men afståndet från Saltsjön hur icke blifvit större än 5 a 6 sv. mil, och derigenom har mormonstaten ovilkorligen blifvit indragen i den allmänna civilisationens ström. Brigham Noung har sednare uttänkt ett annat medel, i det ban ,, kallat och utsändt 200 apostlar, med hvilka han ämnar omvända hela unionen till mormonernas lära. ,Tiames, som behandlar denua sak i en ledande artikel, tror, att dessa apostiar utan tvifvel skola göra en del proselyter, men att korgrersen likväl skall rikta ett görande slag mot mormonkolonien, mera det den är ett slags oberocnde theokrati, som undandrager sig regeringens verksamma koutrvil, än för det att nordamerikanarne äro så bokymrade för mormonismens skadliga inverkan på den allmänna moralen i unionen. För öfrigt beher det, att vevighet redan utbrutit band mormonerna, i det en sekt afsöndrat sig, som är villig att öfvergikva månggistet. De rättroende förfölja emellertid anbängarne af denna sekt som ,bedningar.