Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1870, sida 1

Yerrus åsigt -lräts instämde ihr h. Q tycktes vara b Åcen bevilja blott en million för i 300,000 rår. Statsrådet ihrenlelm afgaf den förklaring, at regeringen ej begärt mera än hvad utskottet fö reslagit, emedan de senaste rikedacarne för sin: anslag alltid berå ut, att Nordvestra banan skull blilva färdig först år iS71. Han ansäg det årret : ligt. att göra an är stora anti tionr för at få en bana förr färdiz. hvilket altid är lockande då arbetet närma sig sin fullbordan. Den förr: året i förskott be ljade millionen var ca följd a nöden; men afven då beräknades att icke få ba nan färdig förr än e på våren 1811. Der. för hade regeringen icke heller framställt någor proposition om större anslag. De 500.000 rdr som Konsl. Maj:t begärt att redan i år användas för Norra och Östra stambanorna, blefve, om hi W:erns förslag bifölles, ännu nödvändigare att anvisa, emedan de förberedande arbetena för dessa banor då måste påskyndas. Grefye Jenniny IIamillon erinrade derom, at man först borde underrätta sig om hvad man har att bygga med, innan man företager sådana arbeten som de här if ommande. Det vore alltså nödvändigt att för hvarje år bestämma sig för något så när lika summor, så att man alltid visste hvad man hade att rätta sig etter, och så att den inhemska industrien likaledes hade något bestämdt att hålla sig till tör att tillfredsställa jernvägarnes behof. Anslagen böra alltså ej allttör mycket öfverstiga. men icke beller alltlör mycket understiga det belopp, hvartill de vanligen bestämts, hvilket hos oss vore, hvad Jernvägarne angår, mellan 3 och 4 millioner om året. Regeringen hade också derför antagit, att kapitalbildningen inom landet vore så stor, att 4 millioner skulle hä årligen kunra upplänas utan att skada näringarna. Sannolikt komme dock dessa lån att understundom bringa vår industri i förlägenhet, och resultatet blefve obestridligen, att räntan komme att höjas. Man borde äfven ihågkomma de enskilda jernvägsföretagens fordringar, som måste tillfredsst las, och som skulle hafva till följd, att staten sannolikt ofta skulle behöfva upplåna ännu mera. Talaren ansåg det nödvändigt att icke bestäuma ningen högre, än att man kunde med nettolningen at trasiken betäcka omkostnaderna I annat fall skalle alltids svårigheter uppid budgetens uppgörande. Det vore dock eätt att säga, i hvilken grad nettobehållningen ökar s, emedan denna tillväxt vore olika för olika är. a dock ej rädligt att i än omkring 3 milli igen till jernväs Då det imelieriil tör närvarande ej vore så vvida någonting alls komme att för 2 Å ech Östra bano det 6 sk t närvarande anslå mer stra stambanan, emedan alt denna bana blofve ra nya anslag hunnit behrilket sh hafva till följd helt och hållet asstam ade och att så väl befäl som arbetsmanskap helt tvärt måste afskedas IIr Fahk förordade hr Wierns förslag och yttrade sig helt kort om banans stora politiska och materiella värde. Ir ron Koch yttrade sin belåtenhet med att efter gretve Hamiltons uppträdande utsigterne jade Jjusna för dem, som ville varna tör det hejdsa upplänandet. Ingen industri kande täsla med staten, då denna uppträdds såsom lånsökunde, och deriör hade indu sed lidit iptrang all dan staten började sig på marknaden, hv ket höjt räutan med oubring g 11 proceut. Förut i kredit, icke ew län, och g r att få po n måste således göra r eller och rad an ar till 6, proc för att h emot trömmen, och kades man deri, så i kuova bopgamla stats konverterade tili folkel en stor ! talet om jernsägar, bergsintan, som nna a bruk finge örvergå till grosalandlarne inspektorerna. Denna förlagsvänta har förut varit nda till 12 4. Nu är det visserligen bättre, i en ännu ferdras större nedsättning, land anvat af den orsak, att privatbankerna c gerna kunna låna ut perningar åt HEN scen. Det har gått så långt, utt vi privatbanker ej lemna större utdelning än omkring 6 4), och på det sättet kunna de i AM talade silodes för 21 sta ten icke borde kovkurrera på penningmarknaden. Tal. ärkte slutligen, att han icke delade de sarhäramställts de scdm dagor de af K, Mit begåiråa ansh lja skulle de, som vore imtresserade för de banor, hyilka durpå blefve lidande, komma att förena sig med privatbanornas inwes: och ett annat är göra en vida svårare stormlöpning. Det vore ej så lätt att sa bolag bildade, som sieltva skulle betala tre sjerdedelar af kostnaderna lör eu jernväg, och de vore på längt när ej så farliga som de, hvilka fordra avt få banor byggda utan att sjelfva bidraga något dortill. Hr Wijkander trodde det ej vara så farligt med den o ade foreeringen itf jernvägsarbetet på Nordvestra banan, emedan han personligen gjort sig osvert. mt banan ganska lätt kunde blifva färdig ti 1 Oktbober. Bj i skulle också illse, att banan ej finge trasike förran har a nog att tillåta d Det vor u icke huller fråga om att få den fulliardig i å nen hvad som talade för hr Wwrn s an singe inkomst a: bar örvindelsen vd, dels att tnad. edan hir Troilus och Nordenfelt ayutrat syltning och are::e (. G. Mörner ins ; grofve lIiamik: lörslag samt br ILienberg.. som ej betarande vathankorna skallo I e, tl r att. ad, att arbetsplanen vore så indelad, den med nor ej om jornväx rue byggdes i ännu s. uts bifall tiller ts förslag, n:åts n härom i denna kammor Omrast43. hvarvid först med 67 röster till ko iassropositioa vid den ioter nen antaga hr Wiros förslag och ic Hamiltors. Med 58 röster mot a5 blue baren slutligen utskottets MN pla . Andra kammaren mna frossa aulen ill en stnnds diskussion, som doCh, anmärkar. D. i var alit annat an utan tvivel der ör att kammarens festa I ktandtar brunno af otå! zhet att så fort som möjli ta sig in i butvadstriden, den om Norra stambanan. sidor uppträ talarne iuskränkte lertör sina anföranden i möjligaste måtto. Vör bifall till hr Wierns ofvan omnämnda reservation yttrade sig her Hedin, Hedengren, Grenandar. Lesller, Wedberg, Leijer. Medin och Olot Oi i Olebyn, och nHamuölles såsom h, kRUMAfaf i ate skölvn på derna som möjligt söka breda staten ful! denna bana, hvilket icke kunde ske vore fullt färdig och sude söllände mot lörs än den en samman vatt hUt vore missbusballning at ct ar sunare betala Ä boaa för materiel på banan matoriel t E nan sknlle blilva i 8g; re he-f drifvande at arbet ul anka löckot I