seras Eichhorns , Svenska Städier och Victor Cherbulierrs roman: ,Ladislas Bolskis äfventyr. Tidskriften utgifves med 8 häften om året till ett prenumerationspris för hel årgång af 7 rdr imt. At Framtiden, tidskrift för fosterländsk odling,utgifven af Carl von Bergen, har Marshäftet utkommit, innehållande isynnerhet en ganska märklig uppsats, nemlicen ett svar på frågan: Hvilken är den historiska dagen för Jesu död?, en genomlärd afhandling af lektor N. W. Ljungberg. Resultatet af förf:ns forsknivg, som ingår i de djupaste detaljer, har blifvit, ,först och främst att det för menskligheten så dyrbara minnet af Jesu död bädanefter är orubbligt fästadt vid d. 30 Mars år 31 af vår tidräkning; dernäst att den större bild, full af historisk sanning och individualitet, som af vår religions-stiftares historia träder oss till mötes i de tre första evangelierna, hädanefter skall stå ensam och utan medtäflare, ej äfventyrande att fördunklas eller grumlas genom jemförelse med det djersva spekulationsloster, som hittills i så många ärhundraden bländat läsarne af pseudo-Johannes. När den lärde förf:n sålunda förenat sig med deras åsigt, som redan bevisat Johannis evangelium vara len skrift, som tillkommmit långt efter Jesu lärjunge Johannis död, så stödjer han detta sitt antagande bland annat derpå, att detta evangeliets författare betjenat sig, vid sin utsago om Jesu dödsdag, af en kalender, som först år 131 efter Kr. blef införd hos Judarne, hvadan denna skrift icke kan vara författad före ett eller annat årtionde efter sistnämnda tidpunkt, alltså tidigast omkring åren 140-150. I en kort uppsats om Sveriges inflytande på mineralogiens historia häfdar prof. Nordenskiöld åt vårt lands vetenskapsmän, sedan mer än ett århundrade tillbaka, äran af att hafva tidigast bearbetat den mineralogiska vetenskapen och att hafva i betydande grad befrämjat dess framsteg, ett faktum, som också blifvit varmt erkändt af en amerikansk författare, James Dwight! Dana, som nyligen utgifvit ett utmärkt arbete i mineralogien. Hr Dana yttrar nemligen bland annat följande: The historical character of the Synonomy has served, as you will find, to put Sweden in her proper place in the science, that is: at the top. Framtidens Marshäfte innehåller vidare en framställning af Osc. Montelius om de danska Mosssynden, fortsättning af artikeln om Socialismen och Kommunismen samt Anmälningar af några nya arbeten.) Tidskrift för Sjöväsendet, utgifven af k. Örlogsmannasällskapet i Karlskrona, har utsändt sitt första häfte för innevarande år (den 33:dje årgången), hvilket häfte innehåller följande uppsatser: Nekrologer öfver aflidne ledamöter af Örlogsmannasällskapet: E. W. Nordenfelt. C. D. Osterman. A. Osterman, M. Kock, B. E. Fornell och R. W. Beckborg. Tanken om nutidens krigssaryg. Öfversigt af 1570 års riksdagsförhandlingar rörande sjöförsvaret. Finnes det öppet vatten vid Nordpolen? (Förf. besvarar denna fråga nekande). Den österrikiska torpedon. Generalordres m. m. Af Kongl. Landtbruks-Akademiens tidskrift har n:o 1 för 1870 utkommit, innehållande: Husbållnings Sällskapens utlåtanden rörande sätten för åstadkommande af en ändamålsenlig skogsskötsel inom landet. Refererat vid LandtbruksAkademiens December-sammankomst år 1869, af motionären i ämnet, C. A. T. Björkman. Undersökning å svenska sockerbetor, jemte upplysningar om betsockerindustriens betydelse för jordbruket, af C. E. Bergstrand. Om de kemiska gödningsämnena, föredrag hållna vid försöksanstalten i Vincennes af George Ville. Artificiella gödningsämnen, under år 1869 analyserade å LandtbruksAkademiens laboratorium, samt anvisning om dessas begagnande, af C. E. Bergstrand. Nyare landtbruksredskap och maskiner, beskrifna af C. JuhlinDannfelt (med åtta xylografiska teckningar). Om tillgodogörandet af våra bränntorfmossar. Föredrag hållet i Landtbruks-Akademien den 24 Januari 1870, af L. B. Falkman. Mejerigårdarne i Staffordshire. Notiser. Landtbruks-Akademiens sammankomst i Januari 1570. Tidskrift för hemmet, tillegnad Nordens qvinnor, fortsätter sin verksamhet med oförminskadt intresse. Dess sednast utkomna häfte (det första af tolfte årgången) innehåller : Nyärsnatten 1970. Poem af E. K. Blad ur reseanteckningar. II. Den internationella arkeologiska kongressen i Köpenhamn. (Den 27 Aug. —3 Sept. 1869.) Af St— Diktarepersonligheter. IV. N. F. S. Grundtvig. Af Esselde. Striden om qvinnan och den tillämnade högskolan i Stockholm. Meddeladt af L—d. Nordiske Kvindeskikkelser. 3. Elise Falkenskjold. Af G. A. Min Qvindegjerning. Poem af Benedicte. Till en vän. Poem. Masten. Poem af förf. af Strid. Nytt på vår bokhylla. (Kultur och Filosofi. Beatrix. Skandinaver och Araber. Af F. B. Angsblommor åt små lam.) Breflåda. Bokförteckning. Ur vår anteckningsbok m. m. Svenska Familjejournalen, som torde vara den mest spridda periodiska skrift i vårt land, de pietistiska småtidningarne ej ens undantagna, har utgifvit sitt andra häfte för innevarande år, hvilket erbjuder följande omvexlande innehåll: Historiska Bilder. LXI. Trenne kungliga örfilar, af C. Georg Starbäck. Visa, af Sehlstedt. Bäfvern (med illustration). Ett fosterländskt Bildergalleri. X. Erik Dahlberg, at Axel Krook. Island, af Felix (med tvenne illustrationer). Våra folknöjen, parallel af Onkel Adam (forts. fr. föreg. häfte). IIusvill pilt, poem af Anna A. (med illustration). Trettondedagsfesten i S:t Petersburg (med illustration). Kronolotsens berättelser, upptecknade af Adelbaran. -,,Morgonrodnaden på ,Hötel de Sucde, af Svante (med illustration). Mahoenvträet (med illustration). Waxholm och