Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 mars 1870, sida 2

Göteborg den 7 Mars. Såsom man erfar under rubriken riksdagenk, är det på femte hufvudtiteln, eller på sjöförsvarets budget, som statsutskottet slagit sig ner för att vinna de besparingar, som statens finansiella ställning krätver och hvilka äro i så hög grad påfordrade af nationen. Och här tyckes äfven vara rätt mycket atttaga, då på detta departement uppdagats behållningar, hvarom hvarken finansministern eller departementets egna chefer synas hafva haft någon säker kunskap. Så vill statsutskottet först indraga anslaget till flottans underhåll, om nära 600,000 rdr, med begäran att K. M:t måtte derför anvisa nödiga medel af befintliga tillgångar, som icke längre behöfvas för sitt ändamål. Vidare yrkar statsutskottet en nedsättning i exercis-anslaget från 480,000 rdr till 100,000 rdr, hvaraf uppstår en besparing af 380,000 rdr. Ilär föreslås alltså en besparing af närmare 1 million rdr, och dermed vore all statsbrist för 1871 undanröjd. Det är alldeles påtagligt, att behållningar icke böra få hopas i något departement, utan att de anslag, som icke varit erforderliga till de ändamål, hvarför de blifvit äskade, böra återgå till fyllande af statsverkets allmänna bellof. Endast dermed kan man nemligen undvika att, vid ett eller annat tillfälle, råka ut för en brist i den allmänna statsregleringen, under det att betydliga kassor samlats på de enskilda titlarne. IIela statsregleringen får lätteligen derigenom ett falskt utseende, och der uppstå rop om ,,statsbrist, med deraf följande yrkanden på skatteförhöjning, under det att i verkligheten ingen sådan brist existerar. Det är emellertid anmärkningsvärdt, att statsutskottet icko under de föregående riksdagarne fästat sin uppmärksamhet vid de nu uppdagade omständigheterna, och synes oss alltså den förebråelse, som man nu i detta fall vill vända mot den närvarande finansministern, i lika hög, om ej högre, grad drabba sjelfva statsutskottet, och då i första rummet dess närvarande ordförande, som under så många år haft sig förelagdt att noga granska statsregleringen. Den upptäckt, som han nu synes vilja göra sig till godo, har derföre det felet att vara gjord något sent. I öfrigt lärer förtjensten, efter hvad man viil veta, af de reduktioner, som nu kunna göras på femte hufvudtiteln, tillkomma väsentligen den aflidne representanten för Stockholm, frih. Joh. Liljencrantz. Det var nemligen frih. L:s afsigt — en plan, som döden afbröt — att vid den ru ingångna riksdagen vända sin uppmärksamhet just till femte hufvudtiteln, sedan attacken på den