Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 mars 1870, sida 2

iska organer det penningeunderstöd, som le förut ätnjutit. ENGLAND. I Irland ha omvalen till parlamentet gifvit nya anledningar till oordningar. En engelsk resande, som uppehöll sig i staden Waterford, då valstriden för och emot underhusmedlemmen Osborne pågick, skrifver till ,,Times d. 28 Febr.: Jag satt och drack mitt tbe i hotellet kl. 8 på aftonen, då ett hagel af gatstenar krossade alla fönster på husets framsida, och skriket från en fantlig folkhop tillkännagaf för oss, att staden var gitven till pris åt pöbeln. Hotellet anfölls och en omnibus framsköts mot hufvuddörren, för att spränga densamma. Genom fönstren sköts med pistoler in i sörstugan. Under två hela timmar såg jag ingen polis, ej heller soldater. Innevånarne i hotellet barrikaderade husets dörr med madrasser och tillgrepo de vapen, som i hast kunde fås. De uppställde sig derefter i militärisk ordning vid trappgången, beslutna för att sälja sina lit så dyrt som möjligt. Efter lång tids förlopp inträffade en afdelning polis, men enär ingen magistratsperson fanns i hela staden, blef polisen stående som lugn åskådare, under det hela gårdar biefvo förstörda och stora förråder uppbrända. Hvarken någon embetsman eller någon soldat infonn sig, och staden förblef hela natten i en pöbels våld, som hade långt mera likhet med Cherokee-indianerna, än med kristna menniskor. Basaren. på torget blef uppbränd; dominikanermunkarnes kapell blef totalt förstördt; alla hus, i bvilka vänner af Osborne bodde, blefvo anfallna och illa handterade genom stenkastning. Isynnerhet skadades illa ett hus, som tillhörde en viss Courtenay. Man bröt sig in, förstörde möblerna och kastade dem genom fönstren ut på gatan; pöbeln dansade omkring fortepianot, innan det blef slaget i stycken. Courtenay var på resa; hans hustru ådagalade så stort mod, att pöbeln ej vågade anfalla henne. I dag skulle hållas ett nytt valmöte; pöbelhopar marschera redan genom gatorna. Hvem kan efter dylika scener missunna irländarne sitt Irland?