Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 februari 1870, sida 2

vit, att tals motion angående rikets befästnin ). väsende fått biliggas hr Palanders, då bade ni i detta senare afseende åtminstone haft rätta sig efter, ty i densamma vore åts ter angående fioitans fördelning uttalade. lander hade slutligen för bäts:nanshalleupphassande. men den komitå. som vore för denn frågas behandling nedsutt, hade ej ännu afålutHr På ri instämde lir Lars Ersson i Wik, som äm nat utveckla skälen för sin åsigt, men vid ni mare eftersinuande fann detsamma mindre behö. ligt. ilr Palander beklagade till en början, att för sta kammarens inbjudning cj lyckats vinna en s stor auktoritet, som den förste talarens i ordnin gen. Men tal. måste försöka att bära denna mot sång. Måhända vore tal. illa underrättad, och så fall blefve han nog gjord uppmärksam derpå men det förefölle honom, såsom om andra kam dd maren vid behandlingen al vissa motioner uti för svarstrågor gjort sig skyldig till ett grundlagsbrott då den till särskildt utskott hänvisat dessa. Til ett sådant kunde nemligon ej andra motioner hän I visas än de, som hörde till ett särskildt utskott behandling, och efter hv: nhemtat, lär kon: stitutionsutskottet enhälligt, så när som på en röst i ) cammarens beslat. att br Mankells motioner borde af ett tillfälligt utskott behandla K ville visst icke uppträda som första kammasakförare, men det vore tydligt, att den ej nat komma till något annat beslut än det, nti hvilket den ena inbjudit andra kammaren att del taga, ty i annat fall, eller om alla försvar frågorna ii skolat at det särskilda utskottet behand! in den måst frångå ett föregående beslut, hvari den till lagutskottet remitterat hr Torner 2 förslag om ändring eslagen. Beträfslande na den motion, som vore ämnad att blifva färdj mal för det särskilda utskottets behan å gade tal. hoppas, att densamma vore ar en grundlig utredning och behandling. Den a ssåge visserligen en fastare och starkare organisation af vårt sjöförsvar, men på samma g inskränkning i personalen och manskapet. kunde derför vänta så n. ycket tillmöte I då en man af fackot stiver upp och så ej är, som det borde vara och att de nu vf) förhällandena äro hållbara. representationen. tillate, att hans förslag underkastades en grundlig -hehandling. om statsutskottet skulle behandla detsamma, komme denna tillökning i dess arbete förorsaka en förlängning af riksdagen på åtveckor. Yrkade bifall. lr Sven Nilsson i Österslof erinrade om, att K. M. egde rätt att utan riksdagens hörande verkställa största delen af hvad motionären föreslasit. Det enda, som voro beroende på riksdarens godkännande, vore frågan om båtzmanshällets förändring, men riksdagen hade redan förut uttalat den åsigten, att en del af båtsmansbållets unmmer borde blifva vakanta, och K. M. hade föreslagit, att en annan del deraf skulle öfvertlyttas till landtförsvaret. Nu komme den senare it gan att behandlas af statsutskottet, enligt kamrårne monstämmande beslut, och det vore elt förhb sv ende af god ordning, om förslaget angåenda fö ändring i båtsmansbållet hänvisades skildt utskoit. Af denna anordni i dagen blifva förledd att i samma frå satta beslut. Yrkade afslag. l IIr Axel Bergström instiunde med hr Palander. Andra kammaren hade redan beslutit ti sättaude lat ett särskildt utskott samt dit hänvisat aila mostioner om ändring i fö svarsverket, under förutj sättning att alla dessa frågor voro at bh L stt böra af ständigt utskott behandlas. För I kammaren hade emellertid ansett, att detta cj vförhållandet med mer än hr Palanders mo j samt derför för sin del sta t ; särskilda utskottets verksamhet skulle insk ika sig till handläggning af sistnämnda sörslag. När 1 nu den uppkomna tvistefrågan mellan kamrarne engående det utskott, till hvilket alla dessa motiomed undantag af hr Palanders skulle hänvisas. af konstitutionsutskottet blilvit sliten, qvarstode alltid det gemensamma beslutet, att ett särskildt utskott skulle tillsättas och att hr Palanders motion borde dit hänvisas. Tal. som ansåg det ej vara välbetänkt att ändra ett sornt fattadt be yrkade bifall till första kammarens inbjudning. IIr Jolm UBUricson motsatte sig tillsättande af ett särskildt utskott för behandling af motioner rörande landtförsvaret. Denna fråga hade urartat till ett trätotrö mellan de begge kamrarne, och för hennes eget bästa borde hon få hvila någon tid, tills man hunnit glömma de gamla striderna och ömse sidor blesve litet lenägnare för medgifvande; Deremot vore det af vigt, att hr Palanders motion bletve fullständigt utredd och behandlad, och som detta endast kunde ske af ett särskildt utskott, förordade tal. bifall till första kammarens inbjudning. Gretve Posse anmärkte, att frågan om flottans organisation stode på dagordningen. Landet har åtasit sig en kostnad af 4 millioner rdr för medretandet att ej ega någon flotta. Vi hafva viss ligen stationer, me ingenting mera. Denna fråga In måste lösas genom en fullständig utredning, och f denna utredning kunde ej ästadkommas ar stat utskottet, ty uti detta funnes knappt någon leda-! mot, som egde nödig detaljkännedom och som pålO ett någorlunda tillsredsställande sätt kunde bidraga s till fråg utredning i dess helhet. Tal. hade ej fattat denna fråga så, som ekulle K. M. ensam i kunna afgöra henne, och ett svagt skål mot ilibjudningen vore den farhågan, att det särskilda utskottet skulle komma att handlägga en del och in statsutskottet en annan af den slagna förd ändringen i båtsmanshållet, ty denua fråga, af hvilketdera utskott den än behandlades, sammanfölle vid föredragningen och afgörandet i kamrarne. m Yrkade bifall. ilr Jöns Randbäck hyste stora betänk i afseende på flottans förvaltnivg. En ändr i båtsmanshållet vore också nödig, ty denna inrättning vore särdeles betungande för allmänheten, ehuru utan ändamål för flotten. På grund häraf insåg tal. att man borde tillsätta ett särskildt utskott för hr Palanders motion, och detta så mycket hellre, som riksdagen cenat så mycken uppmärksamhet åt landtförsvaret, att sjöförsvaret hade rätt att fordra sin del. Yrkade birall. IIr Mankell vidhöll sitt förra påstående, att mofö ionen endast afsåge en förändring i personalen, ej materielen samt erinrade om, att de flesta anQ ärkningarna blifvit riktade mot den sednares beaffenhet och storlek. N IIr Palander anmärkte, att uppfattningen häraf berodde på de källor, ur hvilka hvar och cen hemat sin kännedom om forhållandena. För egen del rade tal. funnit, att de aumärkningar. som framut ilts mot sjöförsvaret, mera blifvit gjorda i afsen: nde på personalen än matericlen. För öfrigt vore . let mer än sannolikt, att det särskilda utskottet kulle i anledning af tal:s motion k mma att fälla Y il sta ore ou, nnat i det slut, att det mA HB ML HG — — — — — heter ett omdöme om me terielen; om stationerna skulle ge let cj kunna undgå att yttra sig gi För hr Adlersparre var det likgiltigt ar hvilket gZ ttekott motionen komme att behand as. ty resnl-fö atet skulle så i ena som andra fallet ej blifva nåk onting annat än en underd. skrifvelse. Lmell id vore motionen ar ganska stor vigt och sorSå jente mer än väl ett särskildt utskott. I anlädeduing af grefve Posses y ide, att sjöförsviret Ii ostade landet årligen 4 millioner. anmärkte t: — tt 20 procent ar denna summa vore an agen till fö otsinrättningen samt till underhåll af fyrar och l åkar. Grefe Posse var ej okunnig om, alt af anslaI hy en till femte hufvudtiteln utginge 650,000 rår till mnda ändamål, men erinrade om. att bätsmans-Så Het ej vore medtaget i Verå ningen. — Härtill tr omme de extra anslagen. Vid ett föregående ti ille hade tal. funnit en benägenhet hos vederböande att ej vilja medtaga dessa anslag i beräk-! inger, men han bade ej trott, att man helt och hå allet skulls låtsa glömma bort dem. gå IIr Adlersparre förklarade, att han ej tyckte sv m advokatyr, och någonting annat vore det ej 1 t i kostnaden för flottan inberäkna de extra arD agen, ty dessa variera, beritjas för det ena året, m nen ej för det andra etc. m Härmed var diskussionen slut. I a kamma-så ens inbjndning bifölls med 103 röster mot 58. UTRIKES FRANKRIKE. Som man vet, insisterar oppositionen å upplösandet af lagstiftande församlinen och urskrifvandet af nya val, och det ar på ilera håll väckt uppmärksamper