att lagstiftningen ej borde inbegripa i den enskilda skogshushällningen. Rörande den riktning uti hvilken de först anförde hushällningssälskapen hade tänkt sig att staten eller lagstiftningen skulle ingripa i den enskilda skogshnshällningen hade åsigterna varit ganska skiljaktiga. 15 sällskap hade i sådant afseende framställt förslag, och 10 bland dessa öfverensstämt i den åsigt, 2:0) att skogsegare bör åläggas att efter afverkning bereda återväxt; 3:0) 3 sällskap hade påyrkat exportförbud för mindre virke; 4:0) 3 föreslagit inlösande af skoglös ödemark till skogsodling; 5:0) 2 yrkat förbud mot upplåtande af skogstrakter på viss afverkningstid eller bestämmande af vissa minimidimensioner, under hvilka afverkning å dylika trakter ej borde få ega rum; 6:0) 2 skärpta lagbestämmelser med afseende å svedjning; 7:0) 1 undanrödjande af de stadganden, som hindra skogs afskiljande såsom sjelfständig egendom; 8:o) 1 upphäfvande af de föreskrifter, som befordra skogs skiftande och skogsförödelsen dervid; 9:0) 1 skärpt straff för anstiftande af skogseld; 110:0) 1 underlättad bevisning i skogsäverkansmål; 11:0) 1 föreskrift om utstämpling af sådant virke, som afverkas till afsalu å skattehemmans skogar i de norra provinserna, för att genom dylik stämpling underlätta upptäckande af åverkan å kronoskogarne; 12:0) 1 förbud mot skogsafverkning, der den kan verka skadligt på klimatet; 13:0) 1 förbud mot afverkning af smärre virken till afsalu; 14:0) 1 utsättande af premier för skogsodling, samt 15:0) 1 hushållningssällskap boställsskogarnes tagande under allmän förvaltning, för att dermed åt enskilda gifva exempel på ändamålsenlig skogsskötsel. Sedan beslut fattats, att hvart och ett af dessa olika förslag borde särskildt föredragas och diskuteras, uppstod en liflig och långvarig öfverläggning rörande det första af desamma, eller huruvida en ändamålsenlig skogsskötsel skulle kunna åvägabringas endast på öfvertygelsens väg eller lagstiftningens mellankomst i sådant hänseende vore påkallad. Samtliga talare tycktes vara ense om behofvet af ätgärders vidtagande till hämmande af den ohejdade skogssköfling (sic!) som för närvarande inom alla delar af landet påginge, ehuru skiljaktiga i åsigterna rörande dessa åtgärders beskaffenhet och omfång, samt möjligheten att kunna kontrollera efterlefnaden af de lagbestämmelser, hvilka, för åvägabringandet af en ordnad skogshushållning, kunde anses påkallade. Uti de nya kommunalinstitutionerna ville man dock finna den myndighet, åt hvilken utöfvandet af ifrågavarande kontroll lämpligast kunde öfverlemnas. I öfverensstämmelse härmed beslöt ock akademien såväl att biträda ofvananförda af 19 hushållningssällskap uttalade åsigt, som ock hvad af 10 hushållningssällskap rörande skogsegares skyldighet att efter afverkning bereda återväxt, föreslagits. Det uti 3:dje punktem framställda yrkande om exportförbud, eller såsom af åtskilliga talare föreslogs ,lämplig exporttull, för mindre virke blef deremot ogilladt, dock först efter votering, likasom ock hvad som i 5:te punkten af 2:ne hushållningssällskap yrkats. Deremot godkändes hvad som i 4:de punkten föreslagits rörande inlösen för statens räkning af skoglös ödemark till skogsodling. Med anledning af den långt framskridna tiden afslöts härefter dagens sammanträde för att fortsättas nästinstundande Måndag kl. 6 e. m. — Musik. I Dagbladet läses: Mazärska sällskapet gaf i Tisdags till förmån ir en afliden medlems barn, en soir6e som var af stort intresse. Sällskapet, hvars uppgift är att befordra kammarmusik, har i många år troget arbetat i denna riktning. Här gafs med fyrdubbel stämbesättning en qvartett af Haydn. Det konstnärliga elementet representerades på ett lysande sätt af Ludvig Normans sextett för piano, 2:ne violiner, alt, violoncell och kontra-bas, utförd af kompositören sjelf samt hrr F. Book, Lindroth, Book, Sack och Schuster. Utrustad med alla egenskaper, som å kompositörens föregående arbeten ängsla åhöraren, öfverglänser denna sextett sina äldre syskon genom storhet i stil och tankar. Den är ett i alla afseenden fulländadt verk, snillrikt, ädelt och skönt. Första och sista satserna hafva någonting grandiost, som ovilkorligen mäktigt griper. Mot dem kontrastera på det lyckligaste de håda mellansatserna, som hvar på sitt sätt bidraga att förhöja totalintrycket — andra satsen, andantino grazioso, är ett herrligt stycke, genomandadt af den ljufvaste poesi, mot slutet isynnerhet hänförande vackert; scherzot är sprittande lifligt och qvickt, flödande at humor. Ilela stycket åähördes med spänd uppmärksamhet. Uppfattningen underlättades i hög grad genom det förträ!fliga utförandet. Det märktes att publiken ordentligen njöt af hr Normans makalösa pianospel. I stället för fröken Bergman, som af sjukdom var hindrad att sjunga de på programmet upptagna romanser, bade fru Michaeli den artigheten att bidraga med några nätta sånger, en af Kjerulf, den andra af en annan norrman, Otto WinterHjelm, och förtjuste som vanligt åhörarne genom sitt sätt att återge dem. Salongen var till trängsel tylld och publiken gaf ofta sitt bifall tillkänna. UTRIKES.