UTRIKES. ENGLAND. Ordnandet af Irlands agrariska förhå landen, d. v. s. förhällandet mellan gods egarne och arrendatorerna, betecknade redan förlidet år af det liberala partie som ett nödvändigt supplement till lage; om den irländska kyrkan, och har seda 1 dess varit föremål för betraktelser, diskus. sioner och förslager i den engelska pres sen. ,Times sände — omedelbart efte parlamentets slut förliden sommar — er särskild kommissionär till Irland med dej uteslutande ändamålet att studera agrarför hållandena och den irländska landtbefolkningens vilkor i alla delar af landet. De resultater, som denna med de befintliga I förhållandena synbarligen mycket förtrogne man kommit till, finnas i en mängd bref still ,Times under rubriken: , The land duestion of Ireland, innehållande ungefär allt, som kan sägas om denna sak. II sitt 26:te bref, dateradt den 20 December 1869, gifver korrespondenten en öfversigt öfver de under resan samlade erfarenheterna och iakttagelserna, samt uttalar tillika sin åsigt om den riktning och utsträckning, i hvilken reformerna böra företagas. Det förtjenar att framhållas, att det lagförslag, som nu blifvit förelagdt parlamentet, i flera punkter öfverensstämmer med korrespondentens förslag, ett bevis på grundligheten af hans undersökningar. Det af Gladstone förelagda förslaget sysselsätter för närvarande i hög grad den allmänna meningen i England. Man skulle deremot mycket misstaga sig, om man trodde, att det irländska folket sjelft hyste ett lika intresse för det engelska parlamentets förhandlingar om de irländska förhållandena. Dertill är klyftan för stor, och missbelåtenheten allt för starkt rotfästad. Irländska nationen vill något helt annat: skilsmessa från England, eller åtminstone fullkomlig sjelfständighet, baserad på ett eget irländskt parlament. Likasom Irlands infödda befolkning med temligen stor likgiltighet mottagit den engelska statskyrkans upphäfvande, skall den äfven mottaga eventuella förändringar i arrendeförhållandena. Denna föga tillimötesgående hållning från det irländska folkets sida är en af de värsta svårigheter, med hvilka det; n. v. vhigkabinettet har att kämpa; ty tories begagna denna fiendtliga sinnesstämning som bevis för, att de liberala reformerna i den irländska kyrkan och agrarlagstiftningen icke endast; äro förspillda, utan rent af farliga för landets lugn, i det de uppmuntra revolutionspartiet till ytterligare anspråk. Emellertid har Gladstone förklarat, att ingen olaglighet och ingen fruktan för otacksamhet från irländarnes sida skola afhälla honom ifrån att föreslå, hvad som i hans ögon! är billigt och egnadt att förbereda ett närmande mellan England och Irland. Det är från denna ståndpunkt, man bör bedöma hans reformplaner, hvilka visserligen icke äro särdeles radikala, men dock afse att införa gamla väsendtliga förbättringar. Irland tillhör — som kändt är — icke Europas lyckliga länder. Det är tvertom ett slående exempel på, att till och med de mest trisinnade politiska institutioner och lagar äro utan nytta, då det saknas riktig harmoni i hela sambällsordningen.i Irland har större politisk frihet än mänga!! andra länder, hvilka detta oaktadt befinna sig långt bättre. Att pressoch föreningsriheten är lika stor i Irland som i Engand, visar en blick på den irländska pressen och de talrika möten, i hvilka man öppet predikar affall från Storbrittanien; parlamentet kunna de irländska repreentanterna ofta utöfva stort inflytande, i let de genom sina röster kunna gifva utlaget, då de engelska partierna äro unzefär lika starka. Staten bar gjort mer ör de irländska skolorna än för de enzelska, det katholska presterskapet har ritt rådrum, isynnerhet sedan den protetantiska kyrkan fallit, och likväl befinner ig landet i ett kroniskt tillstånd af jäande missbelätenhet och upplösning. Detta aktum blir än mera i ögonen fallande, å man tager i betraktande, att Irland ufvudsakligen är ett jordbrukande land, vilket brukar vara gynnsamt för en lugn ch fredlig utveckling af de inre förhålandena. Det onda har djupare rötter; et ligger deruti, att landets jordegendonar — på få undantag när — egas af en remmande race, och att, till följe häraf, lla de moraliska band saknas, som bruka AA 1( LUr — MR BM — E — —— —— — ——