Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 februari 1870, sida 3

lit äfven flickan måste medfölja. bandade ämne Ett musikaliskt fynd af sällsynt intresse har, skritver ,, Köln. Zeit., nyligen blifvit öfverlemnadt it allmänheten. Etter sin återkomst från Engand år 1500 uppehöll Joseph Haydn sig under en angre tid i ett kloster i närheten af Ochsenhausen. Han måtte bafva befunnit sig mycket väl hos de dervarande lärda Praemonstratenser-patres, hvilka bland annat flitigt dyrkade musiken, åtminstone gick ban med beredvillighet in på deras anmodan att såsom ett minne gifva dem en komposition. Då man ej hade nägon textitillhands, kom han på den tanken att komponera till några ordspråk. Ideen blef utförd. Straxt efter hvarandra blefvo de sex ordspråken: ,Alier Anfang ist schwer, ,, Grossen Spränge gerathen selten, ,,Gleich und Gleich gesellt sich gern, ,,Jedem das Seiner, ,Allzuviel ist ungesund, Ende gut, Alles gut satta i musik för 4 stämmor. Samtliga kompositionerna bära afgjordt den Haydutska pregeln; de andas den lyckligaste humor. Origimell är i synnerhet musiken till ,,Jedem dag Scine; fen hvar at de 4 stämmorna sju nemligen i olika taktart. Efter klostrets upphafvande erboll en af munkarne, som hade blifvit prest i grannskapet, k positionerna. Deras nuvarande egare är cho:rigent Kaim i Biberach och denne har nyligen låtit dem utkomma hos Aible i Munchen. Svensk läkare i Persien. (Ur tidningen Dalpilen-). Helt visst är det mången af vå Iralu-boer, som minucs hr Fagergren, hvilken för icke många år sedan hade rakstuga här i staden och var redan då en uppåt strätvande man, ansåg rakborsten och kulfven vara alltför simpla verktyg för hans hand, hvarför han slog igen skåpet och gaf sig ut i verlden fventyr. Om vi ej missminna oss, var F. den förste, som här i Falun uppträdt såsom gymnastiklärare. För nå gon tid sedan lärer han tiliskrifvits inner här på platsen, att han befann sig i Turkiet, der han agerade läkare. Vi hafva nu från honom sednare underrättelser uti den lärde ungraren Vamberys intressanta resa i Persien. V. träffade I. stadd i regeringens tjenst som hiraz, hufvudstaden i Farsistan vid Persiska viken; denna stad med sin lefnadsglada betolkning, under en himmel, blå som en engels ögar, och on fruktbarhet, hvarom vi, krukmakare 3 ej kunna göra oss någon få biitva plundrad och derjem ligt pris, tog vår r och for som dervisch, benäm kringfarande apostlar, som i liknas vid våra kolportörer; men vi berätta sitt sammantraffande med kb hörde att, bland andra, årven en europeis are vore bosatt här, dref min äfventyrslust mig snart att uppsöka honom. Jag erinrade mig dunkelt att redan i Teheran hafva hört talas om honom, att han vore född i Sverige och sedan flora år tillbaka vistades bär i regeringens tjenst. Ett besök, tävkte jag för mig sjelf, kuude ju icke skada, allra helst som jag, för att 10a mig, icke ämnade visa mig för honom i min ver n i min antagna, österländska karakter. Jag beträdde derför hans tröskel i min Bagdad-drägt, och då jag utropade till honom den vanlisa helsningslormeln: ja hu! ja hakk! (dervisch-helsningen), trodde den hederlige doktorn sig hafva en af de i denna tr rika dervischerna framför sig, hvarför han halft likgiltigt stack handen i fickan, för att blifva mig qvitt genom att gifva mig en obol. Hvad, pengar? ropade jag till honom. Din tillit ditt förtroende är det jag söker. Jag har I nmit fjerran ifrån, skickad af mitt andliga öfverhufvud, för att från den vilsefarande religion, du för det närvaraude bekänner, föra dig in på den sanna trons väg; jag kommer på sheikens i Bagdad befullning för att göra dig till muselman. Doktorn, som icke tycktes vara ovan vid dylika omvändelsetörsök, sade Lalft skrattande till mig: ,Ja, men, min hederlige dervisch, det är icke med befallningar, utan med öfvertygande ord. som man plågatt byta om religion. IIvarmed kan hörigheten af din sändning? Hvarmed ditt öfve hufvuds undergörande kraft Du tvislar? Nå väl, ett andetag af min pir är tillräckligt att inviga mig i alla verldens konster och i alla språk. Du är en frengi; tilltala mig på hvilket språk du vill. Doktorn såg helt förvånad på mig; men jag sökte bibehålla min allvarliga uppsyn, och under det jag höll ögonen fåstade på gosfvet. hörde jag buru han tilltalade mig på sitt modersmål, svenskan. Svenskan-, utropade jag, .känner jag bättre än du sjelf, och uppli till bevis derpå några verser ur Tegnörs ,Frithiofs saga, hvilken jag ännu hade i friskt minne, då den i min ungdon varit min älsklingsläsning. Doktorns förvåning stegrades nu på det högsta; ban skiftade fårg, och utan att fråga någonting vidare, började han tilltala mig på tyska. Älven på detta språk fick har till sin förvåning svar på tal. På samma sätt gick det med franskan. Sedan jag med honom vexla några ord äfven på åtskilliga andra språk, åter vände jag genast till persiskan, uppläste en vor Tur Korån till hans själs frälsning, och när don he derlige skandinaven, halft utom: sg af förvåning ssökte utforska hvilken hans gåtfulie gäst egentligen vore, steg jag upp och sade: ,,fills i morgor skl. 8 lemnar jag dig betänketid; antingen blir dt då muselman, eller kowmn du att erfara mit sandliga öfverhufvuds trollmakt. Jag återvänd derefter till min boning. Knappt hade jag påtöl jande morgon stigit upp från bädden, förr än do: hederlige svensken redan stod framför mig. IIar I hade tyckt det alltför lånasamt att albida mitt be sök; till den grad ansattes han at nysikenheter v Till en början vidhöll jag min gårdugs-roll; ule till slut förmådde likval den godmodighet, som ta lade ur alla hans drag, mig att göra ett slut p