Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 februari 1870, sida 3

något synnerligt förträff betraktadt. Samlingen börjar med ,,Brödrene, Skitze fra Solör, af II. Schultze. Den är skrifven i Björnstjerne Björnsons maner, och, om vi ej misstaga oss, liknar intrigen en, som denne författare behandlat. Emellertid är karaktersteckningen i och för sig betraktad ganska god. En sak förekommer oss dock litet underlig, och det är den plötsliga och omotiverade försoningen mellan bröderna. Det tyckes, som bade Guttorm, för att tillfredsställa den poetiska rättvisan, bort få i någon mån umgälla sina många nedriga handlingar mot brodern Ole, som om han åtminstone bort känna samvetsdval öfrer dem, innan det skedda glömdes. Stilen okonstlad och koncis. — ,,Om vore gamle Minder af —X— är en ganska läsvärd uppsats om de minnesmärken från Norges forntid, som tid efter annan anträffats, och de slutsatser om förhållandena och lefnadssättet i detta land i hedendomens dagar, som derur dragits. Förf. beklagar den okunnighet på detta område, som råder hos det norska folket, och framhåller i kontrast deremot det lifliga intresse, som i Danmark allmänt visas forntidsminnena och fornforskningens resultater. ,Tolderen och ,Fridthjof og Ingeborg af Alfred Larsen äro tvenne små skizzer, som låta läsa sig, men på det hela taget äro temligen obetydliga. , Magnus Heinesson af Ludvig Daae är en i kulturhistoriskt hänseende rätt märklig skildring af en norsk sjöröfvares bedrifter och öden. Om man ej af vår egen historia kände huru ett århundrade längre fram i tiden sjöröfveri bedrefs af svenska adelsmän i de nordiska farvattnen, skulle denne Magnus Heinessons huserande i sednare hälften af det sextonde seklet öfverraska den svenske läsaren. — Af Falck Ytter finnes här en liten berättelse vid namn ,En Flytning, som är ganska väl skrifven och vittnar om god iakttagelseförmåga. Den unge sjökaptenen, som återkommer till sitt hem för att finna sig som husbonde der, är riktigt återgilven, och skildringen af det norska småstadslifvet bär, ehuru skizzartad och hastigt gjord dock sanningens prägel. Theori og Praxis. Et Tidskrift for anvendt Videnskab udgivet af en Vorening, redigeret af P. Burmeister. Kjöbenhavn. C. Å. Reitzels Forlag. Af denna danska tidskrift, hvars första häfte vi anmälte för några månader sedan, ligga tvenne andra häften framför oss. Af dem finner man, att området för tidskriftens verksamhet är något vidsträcktare, än man kunde sluta af dess titel och redaktionens anmälan. Så finner man här al justitssekreteraren Rudolf Varberg en nypsats benämnd , Mit Skriftemaal, hvari denne herre, efter att först ha redogjort för sin sjukdom, som ej lemnar honom utsigt att lefva länge, förklarar sig mycket belåten med detta förbållande, då hans verksamhet och njutning af lifvets behag blott kunde bli en fortsättning på hvad som redan varit och ej något nytt — något värdt att lefva för, hvarjemte ban läter tidskriftens läsare veta, att han ej tror på något lif efter döden samt är fullt belåten med att allt är slut, sedan kropp och själ ätskiljts. Ar detta 4 vondt Videnskab, så är det dock en i annan än den, man väntat att anträlfa här. Af professor Mundt förekommer Plan til en Forsikkrings-Sparkasse, som tyckes vara förtjept af allmännare uppmärksamhet. , Uranienborgs og Stjerneborgas ruiner i Sommeren 1S6S är en uppsats af professor dÄrrest, som genom sin grundlighet och tillförlitlighet torde ega belydelse ej blott för astronomer ex professo utan äfven för andra, som intressera s för den store Tychos vetenskapliga sträfvanden och personliga alauden. Af kand. teol. OC. Madsen förekommer en uppsats titulerad ,,Den greske Lirkes histoe Udvikling. kortelig sremstillet-. Den tyckes oss icke motsvara bil ga anspråk, alldenstund den i sjeitva verket blott utgör en öfversigt — och den dessutom mycket knapphändig — af denna kyrkas yttre öden; något om dess utveckling förekommer icke alls, och läsaren upplyses icke ens om hufvudpunkterna, hvarigenom den skiljer sig från den romerskt-katolska. En uppsats har följavde långa titel: ,,Et Par Örd om den realistiske Reetning i Literaturen under det andet Keiserdömme, narnlig saadan som den optreder i den yngre Dumas Demimonde-drama og i Folkeskuespillene. Den föregifves vara törfattad af en d:r Fistaine, men den består i sjelfva verket nästan blott afutdrag — antingen helt och hället ordagranna eller obetydligt förändrade, ur Rudolf Gottschalls ,, Teater och drama under det andra kejsardömet. Alla dessa utdrag gå under d:r Fistaines flagg, utan att ett ord antyder, att denne herre plöjer med en annans kalf. Af öfverste Abrabamsen förekomma , Nogle Bemerkninger om nye Gadeanieg, navnlig i store Byer, som tyckas röja skarpsinnighet och sakkunskap. En afhandling af kand. polyteckn. La Cour har ,,Meiemaskinen till ämne och en annan af kapten Burmeister ,Kung Carls kärrebyssa-. Af den sednare tinna vi huru högt detta vapen uppsk:utas i jemförelse med de bästa ut ländska af motsvarigt slag, hvarmed det blifvit jemfördt. Beskrimingen på kärrebössan och sramhållandet af dess företräden och det speligt, såsom ett helt