Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 februari 1870, sida 2

ande åtskilliga ministerposter blifvit in-la ragna. De engelska tidningarne äro gan-sin ka eniga derom, att inga sådana poster hå ehöfvas annat än hos Europas stormak-sö er samt Förenta Staternas repnblik. Di-ti lomatien vid de små hofven företer, he-d er det, ingenting annatän , dyrbar sysslo-g: jshet. Do förbindelser, som kunna upp-d tå i fråga om handel och industri, upp-soätthållas bättre genom konsulater. u om samtliga stormakterna ville slå in å denna bana, skulle do utan tvifvel göra t le smärre staterna en stor tjenst. Tyll: lerigenom behöfde dessa icke underhållaln ;gra ministrar vid de stora hofven, och lå beskickningar äro ännu mycket min-Illre nödiga vid de små, så kunde. man selt oväntadt blifva befriad från hela lenna ministerstat, hvars vigt och värde lifvit mer än en gång ifrågasatt. Detta gäller likväl våra ministerplatser såsom de nu fungera. De utnämnas dessa förnäma herrar, som alltefter sina grader iro ambassadörer, plenipotentiärer, ministerresidenter, och hvad de alla heta, med sina legations-sekreterare och attachter, allt för att underhålla förbindelser mellan hofven och utrikeskabinetten, som sannolikt kunde göras likaväl omedelbart per s1 posto, derest denna enkla utväg ej strede alltför mycket mot traditionen från de dagar, då desse sändebud utöfrade tillika ett politiskt spioneri och spunno politiska intriger i mängd. Men tiderna åro nu helt förändrade i denna del, särdeles i fråga om de mindre staterna, och så hassa våra legationer platt intet att beställa, utan öfva sig hufvudsakligen i den ädla konsten att ,fördrifva tiden så bellagligt som möjligt. Detta kunde vara annorlunda. Om de unge män, hvilka såsom sekreterare vid beskickningarne börja sin s. k. ,,diplomatiska bana, vore män med kunskaper och vettgirighet, så skulle de här hafva en förträfflig skola att genomgå, i det de egde tillfälle att studera det land, der de blifvit anställda, till dess institutioner och lagar, till dess konst och litteratur, till dess handel och näringar m. m., kunnande derom lemna dyrbara upplysningar till hemlandet. Likaså kunde de göra sitt eget land kändt i det främmande landet. En sådan verksamhet har också någon gång förekommit på detta område, och särskilt anföres den förra republiken Venedig såsom ett exempel i denna del. Efter hvad vi tyckt oss då och då förmärka är N. Amerikas beskickning i Sverige ej alldeles likgiltig för att skaffa sig sådana underrättelser om vårt land. Den bana, hvarom här är fråga, egnar sig alltså i hög grad för de yngre talangerna, men vi hafva ej hört talas om att det är dessa, som här företrädesvis komma i betraktande. Vi veta ej ens om de beaktas i minsta mån. De lära väl ej heller behöfvas för det diplomatiska yrket, hvilket vår nuvarande utrikesminister dock tyckes anse vara något särdeles svårlärdt, ehuru konsten väl så småningom inhemtas genom en tillräcklig lärotid. Kätteriet — detta tidens onda — börsjar dock äfven här röja sin otro, och så är man nog förmäten att, såsom vi ofvan antydt, finna hela detta system antiqveradt, betraktande detsamma såsom en sonödig hofeller statslyx, hvilken kunde sutan ringaste olägenhet helt enkelt upphäsvas, om man också äfven här bör gå sendast småningom till väga. Det skall dock troligen dröja rätt länge, innan de små staterna hafva mod att i detta fall handla sjelfständigt, såsom de kunde och borde göra. Men en annan sak är, om stormakterna, följande Englands exempel, förutsatt att steget der sverkligen blir taget, ville indraga sing : ministerposter hos de små. Då förbjuder etiketten dessa att sjelfva underhålla sådana poster, och då kunna vi ej annat är prisa denna etikett, ty den kommer at bespara oss betydliga utgifter och skal kanske äfven rädda många män, som kunde blifva nyttiga medborgare, från det skad: liga lif, hvaråt de nu måste egna sig. Vi kunna således ej annat än önska al framgång åt den föreslagna reduktioner inom Englands foreign-office. — — — DD — —DO C G