Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1870, sida 3

swald eer i Zirich, 2:o) ,Cete i Sveriges muscer, författad af intendenten vid Göteborgs museum 4. W. Malm och 3:o) ,Enumeratio Heheheroun författad af akademiens ledamot hr Stål. Akademiens ledamot, kaptenen Johu Ericsson, i Nordamerikanska Förenade Staterna, hade till akademien insändt en afhandling ,,om solvärmens inflytande på jordens rotation. Till inländsk ledamot af sjette klassen (botanik och zoologi) invaldes extra ordinarie professoren vid Lunds universitet, doktor Otto Torell. Herr Agardh höll ett föredrag om ofvannämnda af hr Heer författade afbandling, till hvilket föredrag hr 8. Loven fogade några anmärkningar om möjligheten af en varmare tid ester glacialtiden eller mellan tvenne sådana tider, hvarjemte hr S. Loven redogjorde för gången at korvetten ,,Josephines resa i Atlantiska Oceanen förliden sommar, hvarvid docenten doktor Smitt och kandidaten Ljungman varit såsom naturforskare följaktige. Hr Andersson redogjorde för den af läroverkssadjunkten N. J. Scheutz afgifna berättelse öfver den af honom med akademiens understod sistlidne sommar företagna resa i Småland för bryologiskt ändamål, hvilken berättelse skulle i ,,ufversigten intagas, samt omnämnde att riksmuseum seduast såsom gåfra erhällit dels från Kew museum fortsättning af ostindiska kompaniets växtsamling samt exemplar Welwitschia mirabilis, dels från doktor Miller i Melbourne ett stort exemplar Dicksonia antarctica, öfver hvilka båda växters vaturhistoria redogörelse lemnades. Hr Nordenskiöld inlemnade för intagande iÖfversigten: 1:o) , Förteckning öfver de i riksmusei mineralogiska samlingar förvarade meteoriter af hr Nordenskiöld sjelf, och 2:0) utdrag at den af skepparen Johannesen i Tromsö förda journal öt-; ver strömsättnivgar, isförhållanden och hafsdjup i Kariska hafvet, iakttagna under en sommaren 1569 I för första gången utförd, särdeles lycklig seglats i! nämnda del at polarhafvet. Hr Ståhl redogjorde för den berättelse läroverksadjunkten C. J. Neumann aflemnat om den resa ban med bidrag af akademien under nästlidna år företagit för undersökning af Vesberkotland hydrachnider; och skulle en förteckning öfver de funna arterna införas i ,,Qfversigtem. Sekröteraren inlemnade till införande i Öfversigten följande två uppsatser, neml.: 1:o) ,,)Om några tilslampningar i dynamiken af de geometriska rörelselagarne af lektorn G. R. Dahlander, och 2:0) Bidrag till kännedom om fosforoxikloridens och I analoga föreningars konstitution af hr A. W. saronander. Slutligen anumäldes att akademiens bibliotek sedan sista sammankomsten efter vanligheten sått emottaga åtskilliga värdefalla skänker, hvarötver en förteckning skulle i, Öfversigten intagas. — Svenska låkaresällskapet. I Posttidningen läses: Via Tisdagens sammankomst tillkännagafs bortsgången at en af läkare-kärens medlemmar, d:r Jon Engström, känd som publicist, litteratör och (landtbrukare, den 27 Jan. afliden vid 76 års ålder. Till utländsk ledamot invaldes d:r IIerman Hager i Berlin, utgitvare af ,,Pharmaceutische, Centralballe, samt af flera andra värdefulla sar! maceutiska arbeten. Vidare anmäldes gåfvor tilli biblioteket samt sjukdomstillståndet i hufvudstaden Åunder den förslutna veckan. Inom den farmaceuti,, ska klassen för dagen redogjorde hr Lamm för åtskilliga försök att medelst galvanism låta medikamentösa sämnen passera genom delar af organismen samt! förevisade karbolsyre-kapslar, tillverkade härstädes å apoteket ,,Engeln Om användandet af s. k. komplicerade varmluftsbad (med tallbarrsångor) hade hr Baggstedt ett anförande, på grund af sin erfarenhet om dessa bad, hvilka han som bad-! lakare i Södertelje förliden sommar derstädes användt, synnerligen för bröstsjuka. IIr O. Sandahl, saste uppmärksamhet vid några i utländska journaler förekommande uppgitter om giftiga brefkuverter och munlack. IIr Leidholm resererade Das Endresultat der Resectionen im Kriege 1864 Ä in den Unterklassen der dänischen Armee von Prof:r, i D:r Adolf Hannorer in Copenhagen. SAmmankomsten afslöts med en diskussion om denna operationsmetods fördelar och svårigheter. ( — Spårvägar i Stockholm. Grosshandlaren i Stockholm A. W. Frestadius samt; geneniören W. Fränkel hafva till K. M:tj aenlemnat en ansökning om att, i likhet! I med hvad i åtskilliga af Europas hufvudstäder eger rum, få på vissa gator i Stock: i holm anlägga s. k. spårvägar för allmänI hetens betjenande och tratikens under tande. Vagnarne, som skola framtöras medelst hästkraft, skulle komma att hafva en spårvidd af högst sem sot. De linier, å hvilka sökandena hafva för afsigt att för närvarande inrätta sarbanor, äro följande: a) en linie från Adolf Fredriks plan, Drottninggatan till Rosenbad, vidare Strömgatan framåt till Norrbro och öfver nämnda bro med krökning derifrån österut nedanför Lejonbacken, förbi Gustaf III:s staty och längs Skeppsbron till Slussplan; b) för att upptaga trafiken från jernvägens centralstation vid Klara sjö, en utgående gren löpande utåt Norrström öfver Tegelbacken samt vidare Klara Strandgata tramåt till Klara Bergsgata med möjlig utsträckning till Gamla Kungsholmsbrogatan; c) en linie, börjande vid norra sidan af Norrbro samt följande Norrstrom österut längs k. teatern och Karl XIII:s torg till hörnet at östra Trädgårdsgatan, vidare denna gata framåt till IIamngatan och derefter längs sistnämnda gata till Nybrohamnsplan samt derifrån fortsättande längs den prejekterade Strandgatan öfver, Djurgårdsbronj och stora landsvägen å Djurgården förbi jernvågen till närheten af Bellmans byst; d) en gren från denia linie, börjande i hörnet at Norrmalmstorg samt gående öfver detta till Norrmalmsgatan och utåt denna till Humlegården. MN Sökandena föreslå, bland annat: att arbetet utföres i öfverensstämmelse med af K. M:t faststäld plan; att spårvidden ej får öfverskrida 5 sv. fot; att de skola bekosta och underhåila gatuläggningen af de gator och vägar, der spåren framgå, till en alns bredd å hvardera sidan; atts. de skola vidkännas alla utgifter, som kunde uppstå genom anläggningen m. m. Deremot förbehålla de sig vissa förmåner, bland hvilka må nämnas: att under 60 år, med uteslutande af alla andra, begagna och trafikera de af sökandena lagda spårvägslinier; att frihet från erläggande af alla skatter till kommunen under 10 år må medgifvas m. m. — Från Stockholms central -telegrafstation assändes, enligt A-B., under år 1869: 109,467 telegram, hvaraf 81,665 till stationer inom Sverige och 27, 802 till stationer i utlandet. 1868 utgjorde antalet afsände 97,868. Tillökningen 1869 var således 11,s5 procent.