hjelp från statens sida i denna anlägenhet vore stridande mot regeringens grundsatser. I en ledande artikel utvecklar ,Times, att fattigdomen i hufvudstaden under de tre sednaste åren icke varit i tilltagande, utan i aftagande, samt att den nu inträffade stora arbetslösheten och nöden måste anses till en del vara förorsakade af den stränga kölden och således blifva öfvergående. Att sända uthungrade arbetare till kolonierna anser , Times som ett mycket tvifvelaktigt bjelpmedel, enär det lätteligen kunde bli värre för dem der. Som varnande exempel anföres en del till Nya Skottland utvandrande tyska kolonisters öde. , Times slutar sålunda: ,,Den regering, som åtager sig att befordra 100,000-tals menniskor till ett dylikt Canaan, får af den nästa generationen mera missbelåtenhet än tacksamhet. Den 15 dennes skall i Dublin sammanträda den allmänna synod, som skall bestämma författningen för den irländska kyrkan under dess nya förhållanden. Förslaget till denna författning, utarbetadt af det derför tillsatta utskottet, har blifvit offentliggjordt. Enligt detsamma antager ,kyrkan på Irland de canoniska skrifterna, bibehåller de tro graderna af biskop, prest och diakon, bekräftar sin protest mot reformationen och insätter en allmän synod som högsta lagstiftande makt. Denna synod skall bestå af 100 prester och 150 lekmän. Ett valmöte till förmån för Odger, arbetarekandidaten för Southwark, ledde den 3 dennes på aftonen till mycket stormiga scener. Anhängarne till motkandidaton, sir Sydney Waterlow, hade infunnit sig i massa, och det fanns ingen möjlighet för någon talare att komma till ordet. I början skreko partierna öfver hvarandra; men man blef icke länge belåten dermed. På alla ställen i möteslokalen utbröto slagsmål, och slutligen var hela platsen ett riktigt bataljfält. Efter spektaklets slut lågo bord, stolar, tribun, dörrar och fönster i stycken, och en hel mängd personer kommo derifrån , med blodiga hufvuden.