Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 februari 1870, sida 3

hållas. UTRIKES. FRANKRIKE. Som man af gårdagens och dagens telegrammer erfar, ha ,,de oförsonliga vela begagna utförandet af domen om Rocheforts häktning för att åstadkomma oroligheter. Man torde påminna sig, att Rochefort i , Marseillaise hade förklarat, det han icke ämnade åtlyda häktningsordern, utan endast vika för öfvermakten. Derefter påstodo åtskilliga talare i lagstiftande församlingen, att ett särskildt bemyndigande af denna församling skulle för regeringen vara af nöden för domens utförande, hvaremot Gambetta endast ville hafva detta uppskjutet tills efter sessionens slut. Ollivier gendref alla dessa yrkanden, och lagstiftande församlingen öfvergick helt enkelt till dagordningen. Detta beslut var också att förutse, enär sådana koncessioner, som af ,,de oförsonligak begärdes, omöjligen kunna vara förenliga med ett ordnadt rättsväsende; deras beviljande skulle utan tvifvel ådagalagt en svaghet hos regeringen, som helt säkert i väsendtlig mån skulle rubbat det förtroende, som densamma åtnjuter. Sedan Rochefort klockan 8 i förrgår på aftonen blifvit häktad, skulle den storm, hvarmed revolutionärerna så länge hotat, bryta lös. Efter hvad man af de korta meddelandena i telegrammen kan erfara, synes oroligheterna dock icke fått någon särdeles omfattning. Förhören i processen mot prins Pierre Bonaparte äro ännu ej afslutade, och nya vittnen förekomma allt fortfarande. Enär Ulric Fonvielle vidblifver törklaringen om, att Victor Noir blifvit nedskjuten, utan att genom sin hållning eller genom handgripligheter ha gifvit anledning dertill, under det deremot prins Pierre Bonaparte framställer Noirs dråp såsom ingenting annat än nödvärn, och de tvenne journalisternas besök hos honom som ett slags öfverfall, gäller det att samla bevis för och emot dessa påståenden. Den allmänna meningen synes, som redan förut är sagdt, luta åt den åsigten, att prinsen verkligen varit föremål från ett anfall från sina motståndares sida, ehuru det nog kan hända, att detsamma icke varit så närgånget och hotande, som prinsen framställer det. pPatrie meddelar följande lilla bidrag till händelsen i Auteuil: En deputerad berättade den 10 Januari för en af sina vänner, en hög officer, hvad han visste om dramat i Auteuil. Ack! — svarade denne — nu kan jag förstå, hvad jag tillfälligtvis hörde i dag på morgonen. Jag åt frukost hos restauratören X. nära Madeleine-kyrkan, då jag blef uppmärksam på två män, som sutto vid ett bord i närheten. De tycktes vara journalister, och jag kom att utan min vilja höra något af deras samtal. Den ene af dem yttrade följande ord: ,,I detta ögonblick äro de i Auteuil och skola gifva honom en ordentlig öfverhalning! Den ifrågavarande officern har varit förhörd inför instruktionsdomaren. Af betydelse för undersökningen äro äfven de från flera håll ingångna berättelserna om Victor Noirs trätgiriga och våldsamma karakter, hvaribland en skrifvelse från den sedan valperioden bekante excentriske d:r Gagne, hvari denne berättar, att Victor Noir vid ett tillfälle: yttrat, det han under vissa omständigheter icke skulle betänka sig på att röfva eller mörda; att det kunde falla honom in alt mörda kejsaren, m. m. Gagne yttrar i ett bref till prinsen den åsigten, att Victor Noir genom sitt öfverspända sikande efter beröm och sina vilda idter: hade varit i stånd till hvilken handling: som helst. Att han ideligen hade kif med andra, bekräftas af många vittnen. ENGLAND. I ,,Times för den 3 dennes söker MurI chison att gendrifva underrättelsen om Livingstones död på följande sätt: , Living-. stones sednaste bref var afsändt den 30 Maj 1869 från Udschidschi till Zanzibar; han anmodade deri d:r Kirk att sända nå-, gra män och åtskilliga varor för att kunna begifva sig längre fram till norra sidan af, Tanganyika-sjön. I ett bref af den 2 Oktober skrifver d:r Kirk, att han med det, snaraste skulle sända det begärda. Omj man nu förutsätter, att de begärda männen och varorna afgått fjorton dagar efter brefvets mottagande, kunde de icke hunnit Livingstone törrän i medio af December månad, enär det åtgår två månader för att resa från Zanzibar till Udschidschi. Huru kan då Livingstone haft tid att organisera sin expedition, begifva sig till norra sidan af Tanganyika-sjön och rundt omkring densamma till de hittills obekanta sjöarne vid Kongo-floden samt ankomma dit till den tid, då mordet skulle ba skett, fall dot varkligen vore sannine? Det må