Norge. Rörande aft. professor Schweigaard anför ,Aftonbladet följande: Professor S. var född den 11 April 1808 i geröe, mistade vid 10 års ålder båda sina drar och bestämdes af sina slägtingar för sjömansyrket, men sedan han efter ett par sjöresor uppgifvit detta, till köpman. Med denna plan i sigte sändes han 1822 till en prest i Ost-Friesland, för att der lära lefvande språk, men då denne snart märkte hans ovanliga anlag, undervisade han honom äfven i latin och grekiska, och efter sin hemkomst fick han, till följd af denne lärares ifriga begäran derom, egna sig åt lärda studier. IIan blef 1828 student, 1831 juris kandidat, företog 1833—35 med statens understöd en utländsk resa och blef lektor i juridik vid Kristiania universitet, der ban i Mars 1840 öfvertog lektorsbefattningen i statsekonomi och statistik och utnämndes på hösten samma år till professor i dessa vetenskaper. Från 1836 till slutet af 1840 var han medredaktör i tidningen ,,Den Constitutionellev. På alla storthing sedan 1842 har han varit representant för Kristiania, der han också sedan 1845 fungerat såsom bankadministrator. Schweigaards inflytande både såsom vetenskapsman och politiker har varit mycket stort och i allo berömligt. Genom föreläsningar och utgifna arbeten har han gify de juridiska och statsekonomiska studierna vid norska universitetet sin form och riktning. De vigtigaste af hans dithörande arbeten äro ,,Commentar over den norske Criminallov i två delar (1844—46), ,,Den norske Proces i 4 delar (1849 —538). ,.Den norske Handelsret (1841) och NVorges Statistik (1510). Såsom storthingsman, bankstyresman och ledamot af en mängd vigtiga förberedande lagkomitter har han verksammare än någon ingripit i lagstiftningen och utöfvat ett omätligt infiytande på Norges hela inre tillstånd. 1843 blef han riddare af Wasa-orden, 1847 kommendör af S:t Olafs-orden vid denna ordens stiftande, 1855 såsom norskt ombud vid statistiska kongressen i Paris, officer af Ilederslegionen; s. å. kommendör af Nordstjerne-orden och 1 857 storkors af S:t Olafs-orden. 1860 hitkom han såsom ordförande för norska storthingets deputation vid kröningen. Sedan 1835 var han gift med Caroline Magnine Homann, syster till den höjesteretsadvokat Homann, som anlagt den s. k. IIomannsbyen, en ståtlig och egendomlig stadsdel i Kristiania. IIon afled några dagar före sin man, och deras gemensamma begrafning blir för Norges hufvudstad en stor sorgehögtid.