Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1870, sida 2

ständiga liberala — den parlamenlafraktion, fr hvilket Pright och Forstcr otvergått till ministerbänken — till och med hysa allva u bekymmer ty ett haltt misslyckadt förslag ordnande af de irlandeka gerarförhållandena skulle ganska säkert endast bli en skrämbild för att bringa de engelska reformrännerna ätt tipp sina anspråk På obestämd tid. Denna fr som är långt mindre än ,.1ittos förtjust över Drights Astatsmannamoderation, börjar bli något osty och dess misstänksamma hållning kan knappast betraktas med likgiltighet af regeringen; ty om den nämnde fraktionen icke ville lemna kabinettet sitt understöd; så har Gladstone icke längre majoriteten i underhaset. Jiet har redan hotats med denna eventnalitet. Nagra af de mest ansedda medlemmarne, White och den blinde prof. Fawcett, ha nyligen talat i en talrik församling af liktänkande från London och de kringliggande gresskaperna, hvilka hade ett valmöte i Brighton. White gaf öppet tillkänna sin missbelåtenhet med flera delar af den irlandaka kyrkolagen, den Gladstonska ministerens största bedrift, och tadlade specielt användandet af de kyrkliga fonder, hvilka begagnats till grundläggande at en ny hierarki, men ej till fördel för den irländska r nen. Dessutom anmärkte White, att ingen irländsk landtbill förtjenade de verkligt frisinnade parlamentsmedlemmarnes unders den icke gick ut på att förvandla de irländska bönderna till sjelfegare. Talaren slutade med att önska, att det sannolika budgetöfverskottet. 4 mill. pd. st., måtte användas till att ästadkomma en nedsättning i tullen på thå, kasie och socker. Behandlingen af de icke-matericlla frågorna öfverlät White till sin lärde vän Fawcett, och denne fordrade en skolreform, i hvilken den obligatoriska undervisningen genomföres till sin ytterstå konseqvens; han förklarade hvarje lag, som sökte gå utanför denna grundsats, rentaf för en humbug. Emellertid torde till och med Forster, den sangviniske medlemmen af Gladstones s:er och designet i kultusminister, icke vara beredd att fö förslag till en så radikal resorm. SPANIEN. fällvad tronkandidaturen angår, synes det nu vara — tabula rasa. Några af oppositionstidningarne ha t. o. m. gått så långt, att de säga: , Heldre republiken än bourbonen Montpensier till konung! Som förut, meddelats, föll hertigen igenom vid cortesvalet så väl i Oviedo som i Aviles för sina Pprogressistiska motkandidater. Drottning Christina har stora egendomar i Asturien,f och hennes döttrar i andra äktenskapet äro gifta med stora godsegare i den nämnde provinsen; detta familjeinflytande blef i hög grad användt till fördel för hertigen, men förgäfves. Härtill anmärker ,, Köln. 7eit.: ,,Då han under så gynnsamma omständigheter icke ens kunde få plats i cortes, hvilket resultat skulle väl då vinnas genom en folkomröstning öfver hans tronkandidatur? Under dessa förhållanden är det måhända något mera än skämt, då den franska , Patrie berättar, att innehafvarne af makten i sin förlägenhet för tronkandidat nyligen erbjudit den 22:årige arfprinsen Albert af Monaco, f. n. innehasvande den lägsta officersgraden i spanska flottan, den spanska kronan, men att denne afslagit anbudet, emedan han föredroge den säkra besittningen af furstehatten i Monaco framför de oberäkneliga eventualiteterna i Spanien. EEE SE AA —