kraft. Den internationella myntenheten. Detta stora om ock kanske aflägsna önskningsmål synes vinna alltmer terräng, att döma af efterföljande uppsats, som nyligen lästes i Stockholmsposten, under rubriken ,,Ekonomiskt: Efter en af den outtröttlige de Parien om ,,den internationella myntreformens framsteg och framtid utgifven skrift anse vi oss böra meddela följande: Med atseende på sannolikheten, att tjugofem-francs-stycket kommer att uttränga den engelska sovereign, anföres hr Jacob Behrens uppgift inför den engelska myntkommissionen, enligt hvilket vittnesbörd det franska guldmyntet åtnjuter sitt fulla värde i utlandet, hvaremot de engelska sovereings i allmänhet emottagas till en procent under värdet, så snart man vill begagna sig deraf på kontinenten. Derjemte upplyses att, efter en tablå upprättad öfver kursförhållandena på flera främmande platser, hr B. hade ådagalagt, att den verkliga skilnaden i värde af 20 centimer emellan tjugufem-francs-stycket och en sovereign reducerats till omkring 10 centimer, hvilket visar, att det internationella myntet, francs i guld, åtnjuter vida större anseende än engelskt guldmynt, hvilket man också tillskrifver den omständighet, att man under sednaste år icke ansett sig behöfva mynta sovereigns till samma mängd som tillförene. Uti ,,Daily News för den 15 November antydes, att de så högt beprisade engelska sovereigns icke kunna behålla sin stora spridning på annat sätt, än att de blifva en betydande länk i det; internationella myntsystemet, eller, med andra ord, bestämmas till 25 francs i guld. Emellan Österrike och Ungern har den 24 December 1867 träffats det aftal, att de begge nationerna skulle gå hand i hand uti myntfrågan. Uti Maj månad 1869 fattade österrikiska riksrådet enhälligt det beslut, att i stället för den krona och den halfkrona, som blefvo antagna i 1857 års myntkonvention emellan Österrike och Tyska förbundet, skulle hädanefter präglas ett myntstycke å 8 floriner lika med 20 francs och ett annat å 4 floriner lika med 10 francs, fullkomligt noggrannt efter 1865 års myntkonvention. Som bekant är, förutsätter den preliminärt aftalade konventionen af den 31 Juli 1867 emellan Österrike och Frankrike, att Österrike skall prägla myntstycken å 10 floriner lika med 25 francs. I sammanhang med hvad man sålunda beslutat i Wien, framlades den 1 Juni 1869 inför deputeradekammaren i Pesth ett lagförslag, innefattande samma bestämmelser, och detta blef antaget den 14 Juni. Då kändt är, att Rumänien genom lag af den 29 Mars 1867 antagit det internationella myntsystemet af år 1865, dock med uteslutande af fem-francs-stycket, så finner man, att det internationella myntsystemet, grundande sig på tiofrancs-stycket (carolin), sträcker sig från Atlantiska oceanen till Svarta hafvet. I Mänchen har en hr Gschwendner öfversatt den internationella myntkonferensens protokoller och förordat antagandet af de grunder, som berörde konferens uppgifvit. I norra Tyskland har hr Soetbeer, enligt tyska ,Handelsdagens förordnande, redigerat en innehållsrik promemoria af den 12 Maj och deruti föreslagit, att man skulle grunda det tyska myntsystemet uteslutande på en myntenhet i guld och antaga decimalindelningen. Som vanligt uppkastas dessutom i Tyskland många förslag till räkneenhet. Till exempel: guldthaler lika med 5 francs, florin lika med 2 francs 50 centimer, mark lika med 1 franc 25 centimer, och slutligen rätt och slått franc. I England har finansministern Lowe framkastat den djerfva tanken att genom minskande af guldet i deras sovereign och påläggande af myntskatt skulle på den vägen den engelska sovereign blifva lika i värde med 25 francs. Det har fordrats berörde ministers stora talang för att våga försvara förslaget om en ,,myntskatt i stället för, som det bör vara, blott en ersättning för hafda utmyntningskostnader. Att Englands finansminister visat intresse för frågan är emellertid en särdeles glädjande företeelse. I afseende på den dubbla myntfoten), en qvarlefva från föregående århundrade, då myntfrägan ej var teoretiskt undersökt eller utredd, uppgifves, att den nu försvaras af dem, som drifva handel. med alla metaller, dem, som ega silfvergrufvor, hvilka i Frankrike gifva ungefär nio millioner ) För att påvisa det absurda af en dubbel myntfot erinras om Turkiet, der man erkänner både guld, silfver och koppar såsom lagligt betamingsmedel; men der har man ju också polygamien.