Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1870, sida 2

Göteborg den 2 Februari Att svenskfödde medborgare skola vara beröfvade sitt lands borgerliga och politiska rättigheter, derföre att de äro barn af främmande trosbekännare och ej velat öfvergifva sina fäders tro — det är en orättvisa, hvilken, ju mera rättsbegreppet blir klart och rättskänslan stark, bör kännas alltmer upprörande, så väl of dem, som begå orättvisan, som af dem, hvilka af henne lida. Det är dock en allvarlig sak, att ombyta trosbekännelse, och särdeles måste den samvetsgranna menniska, som kunde finna sig eljest dertill benägen, vara misstrogen mot sig sjelf, när öfvergången är förenad med så stora verldsliga fördelar, som ännu, beklagligen, i vårt land erbjudas dem, hvilka öfvergå till statskyrkans lära. Det är en stat ovärdigt, att genom yttre fördelar söka locka menniskor till affall från de trossanningar och det församlingslif, som äro för dem heliga. Det kan derföre på goda grunder sägas, att de som icke låta sig omvända, i den mening ,,omvändelse här förstås, äro vida mera samvetsgranna, gudfruktiga och goda medborgare, än de som gifva vika för den s. k. ,lätta tryckningen af den yttre lockelsen. Och likväl är det de förra man utestänger från de borgerliga rättigheterna, under det de sednare mottagas med öppna armar. Att förmena sig, vid försvaret för ett ådant handlingssätt, ledas af religiösa är en stor villfarelse, ett sjelfbedräseri af svåraste art. Handlingssättet är fastmer djupt irreligiöst, stridande helt och hållet mot kristendomens både ord och anda. YPa samma gång innebär denna orätt