Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1870, sida 2

renedos. I denna förfärliga strid, som ramställes i balettens sista akt och der m så ,grausam Salbe gifves, att hela iskådareplatsen sylles af en tät krutrök, leltager äfven Johannes, som emellertid stupar, kämpande vid sin broders sida, itan att man, såsom det brukas i romaerna, får veta hur det går med hans sörande trolofvade. Endast Cort Ådeler står egerstolt upprätt, hälsad af åskådarnes vifallsrop, då ridån faller. Såsom man torde finna, har balettdikaren vågat sig temligen långt utom , den lramatiska sannolikhetens område, och let är antagligen till straff härför, som len historiska sångmön låtit honom splittra ntresset på de båda bröderna Adeler, wilket i hög grad försvagar eller förstör nela intrycket at den eljest i många hänseenden, och isynnerhet med afseende på lanserna, vackra baletten. Frågan om den kungliga teaterns framid har för öfrigt i dessa dagar åter gått ett tuppsjät framåt. Man torde minnas, ut den förre kultusministern, prosten Aleth Hansen, förliden vinter för riksdasen framlade ett utkast, som dels innehöll förslag till teaterns ombyggande, dels nya löneoch pensionsreglementen för dess konstnärer. Man torde möjligen äfven påminna sig, att detta utkast, som var resultatet af den s. k. teaterkommi nens arbeten, såväl i pressen som vid rikedagen blef föremål för en krossande och helt och hället tillintetgörande kritik samt aldrig hann till den tredje och sista behandlingen i solkethinget. Teatern stod der således nu ånyo med ovissa framtidsutsigter, intilldess den nuvarande kultusministern, kammarherren Itos Senörn, för ett par dagar sedan förelade folkethinget ott nytt utkast till en teaterlag, hvilke il ännu icke kommit under behandling. I sina vigtigaste punkter öfverensstämmer detta emellertid med sin föregångare, churu flera ändringar företagits efter de ällanden, hvilka solkethingets utskott förra gången gjorda, äfvensom efter de ningar, hvilka visade sig vara de allmänna i detta hänse ende hos nämnde things medlemmar och hvilka ådagalades vid omröstningarne. Ministern har dock fven sjelf framställt nya förslag, hvilket ynnerhet är fallet med afseende på uppförandet af en ny teaterbyggnad. Det äldre förslaget gick ut på, att en sådan skulle uppföras för en summa af 400,000 rgsdlr, hvaraf Köpenhamns kommun borde lemna största delen, eller heldst hela beloppet. Dessutom tänkte man naturligtvis genast på den kungliga teaterns feta mjölkko, den rika Sorö akademi, som ständigt måst försträcka teatern med penningar och till hvilken densamma derför står i en betydlig skuld. Denna skalle icke blott efterskänkas, utan Sorö akademi skulle dessutom såsom tillskott eller lån — nach Belieben — lemna en summa af 100,000 gsdlr till den nya teaterbyggnadens uppörande. Alternativt med detta förslag har ministern nu uppställt ett annat, enligt hvilket — t. ex. af kommunen — lemnas ett årl igt bidrag al 16,000 rgsdir. Man kan i alla fall begagna Sorö akademis penningar, ty den fär för det första efterskänka den gamla skulden och för det andra skall den låna teatern 400,000 rgsdlr, hvarför den dock som ränta uppbär ofvannämnda 16,000 rgsdir, hvarjemte detta ofantliga lån äfven skall amorteras med 1,000 rgsdlr om året. IIVilket af dessa båda förslag, som nu än går igenom, kommer dock, såsom man ser, Sorö akademi att få sitta emellan, befinnande sig ungefär i samma ställning, som mannen, till hvilken man sade: ,tar du upp hatten, så tår du stryk; tar du icke upp d så får du också siryk — nu kan du vi Ad. BD.