Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 februari 1870, sida 2

den demokratisko och antipreussiske deputeraden Kolb blifvit vald till ordförande i utskottet angående bevillningarne till armåen. ÖSTERRIKE. Det tyska författningspartiet i riksrådet har genom den bittra polemiken mot alla de deputerade, som ej hylla deras läror, låstadkommit, att icke blott polackerna bereda sig att lemna riksrådet, utan att äfven en del deputerade från det tyska Tyrolen, som i trossaker tillhöra det ultramontana partiet, nedlagt sina mandater. I mötet den 25 Januari anföll adress-utskottets ordförande, baron Tinti, tyrolarnes sjelfståndighetsanspråk och religiösa riktning med hånande anmärkningar, hvilka mottogos med stort bifall af venstern. I det följande mötet förklarade deputeradena Gioranelli, pater Greuter, professor Jeger, Dlaner, Wiesler och Broder, att de icke längre kunde deltaga i en församling, i hvilken de voro utsatta för hån och förolämpningar, utan att kunna finna något stöd hos presidenten. Deputeradena från Wälska Tyrolen — hvilka gerna göra motsatsen af, hvad deras tyska landsmin göra — förklarade deremot, att de äfven framdeles skulle deltaga i riksrådet. Baron Tinti hade tillåtit sig att tillropa riksrådsmedlemmarne från Tyrolen: Huru kunnen I förena det med edert samvete att sitta här bland oss. I ären icke tyskar, I ären icke heller österrikare — edert hem är i Rom, edert fädernesland är kyrkan, eder kejsare är påfven! Det heter, att den nämnde baron Tinti, en af monarkiens största godsegare, skall inträda i det nya kabinettet som jordbruksminister. Enligt , Neue freie Presse för den 27 Januari är den hittillsvarande kultusministern Hasner definitivt utnämnd till ministerpresident; krigsministåren har blifvit erbjuden åt fältmarskalken Wagner, och som undervisningsminister nämnes sektionschesen Unger, eller Glaser, begge döpta israeliter. FRANKRIKE. Som man af gårdagens telegram funnit, har lagstiftande församlingen med stor pluralitet — 211 röster mot 32 uttalat sig mot uppsägandet af handelstraktaterna. Thiers hade dock den 27 Jan. i ett långt tal ånyo uppträdt med yrkandet, att dessa traktater skulle antingen uppsägas eller underhandlingar inledas för åstadkommande af modifikationer i tullbestämmelserna. Mötet var temligen stormigt, hufvudsakligen med anledning deraf, att Thiers yttrade, det man i landet var af den äsigt, att , lagstiftande församlingen icke representerade den allmänna opinionen. Detta väckte motsägelser, bland andra af Forcade de la Roquette, som i sitt försvar för regeringen flera gånger afbröts af venstern. De af lagstiftande församlingen med så stor pluralitet antagna förslagen voro: 1) ,,För närvarande finnes intet skäl att uppsäga handelsfördragen, och 2) En parlamentarisk undersökning på den vidsträcktaste basis är önskvärd. Förslaget till presslag är -utom af andra skäl — af den aldrastörsta vigt, enär man hittills i pressprocesser haft att stödja sig på en mängd olika lagbestämmelser från åren 1519, 1522, 1835, 1852 och 1868, hvilka naturligtvis försvårat sådana rättegångars handläggning och afdömande. Vid förslagets aflemnande till agstistande församlingen höll Ollivier ett ysande tal, om hvilket vi dock hittills cke erfarit någonting vidare, än att det mottagits med stort bifall. Då Gambetta, tillfölje af den popularitet, som ett enda försvarstal inför domstol förskaffat honom, blef vald till deputerad, rodde man sig böra vänta något rätt stortif hans framstående förmåga som talare. Men sedan han inträdt i lagstiftande församlingen, har han flera gånger gjort sig skyldig til mycken taktlöshet och har äff ( ven på annat sätt missbrukat sin talang. Jan skjuter bort sitt krut vid obetydliga illfällen och synes framför allt sakna den tora konsten att skaffa sig det nödiga inscendet inför en parlamentarisk församing. Så angrep han häromdagen mininn sr en nn — Hyeeeuukeeekkb 2. 1