Å1 HäCC man alv Tb)udå I de Kåsserade ministrarnes ställe, hvilket nu icke ) var fallet. ! Vid den nu ingångna riksdagen måste ställningen anses vara något förändrad. Regeringen har ej kunnat undgå att sel hvad den nya representationen bär i sittssl sköte. Dess reformerande tendenser, särdeles för att åvägabringa enkelhet och ändamålsenlighet i förvaltningen samt besparing i statsutgifterna, hafva omöjligt kunnat förbises, så mycket mindre som s under den förra riksdagsperioden icke obe-Il tydliga förberedande arbeten gjordes, afir hvilka de flesta visserligen slutade medis underdåniga skrifvelser och önskningar, jv men hvilka ej kunde stanna dervid. v Regeringen har, om hon aktgifvit påft förhållandena, aldrig kunnat misskänna!s dessa tendenser, och borde väl, såvida hon påräknat att få åtnjuta ett fortsatt förtroende, hafva vid statsregleringens upp-Ä görande handlat i samma riktning. Men då hon icke det gjort; då hon sastmer tyc-U kes hafva ignorerat äfven sådana meningar, som dock omfattats af en kammares 0 majoritet, så tillhör det representationen att l n gifva, med hofsamhet men fasthet, kraft 9 åt sina dsister. Då lärer väl det förhål-! Jande blifva oundvikligt, att mången, som t uppriktigt högaktar den nuvarande ministören för dess moraliska karakter, dockss måste, till följd af alltför stor skiljaktighet i meningar, intaga en oppositionell ställning. Att Kongl. Maj:ts statsregleringsproposition redan drifvit saken der-Iin hän med mången regeringens vän, tro vi:r oss med visshet veta. 5 Inom andra kammaren hafva dock, vi I 5 i 1 upprepa det, saknats personer, som förs mått framträda och blotta halten af denna it proposition. Vi tala ej här om första hufvudtiteln, enär vi dela grefve Sparres åsigt l derom, att den är både ursprungligen och s med sin tillökning bindande för den rege-f rande konungens lifstid; vi tala ej heller e om den andra, hvars hufvudsakliga belopp t åtgår till fångvården, hvars kostnader åter I väsentligen bero af landets ekonomiskasl ställning. De reduktioner, som här möj-t ligen kunde göras, äro i alla fall af un-la derordnad vigt. ih Deremot kunde åtskilligt vara att säga!a om utrikesdepartementet, då det är all-!s deles klart, att åtskilliga af våra minister1 poster utgöra ingenting annat än en ari-su stokratisk hoflyx. Att använda de bespa-f ringar, som här kunde och borde åstad-s kommas, till förökande af de aflönta kon-t sulaterna, såsom man börjat påyrka inom ff. en del af pressen i Sverige och Norge, u anse vi vara en falsk åsigt. Det är blott , ett sätt att skapa nya platser åt tjenste-ti hungrige herrar, för hvilka sådana konsu-u latsplatser äro ypperliga sinekurer, hvarpås vi ega exemplen från Helsingfors, Rostock . m. m. att åberopa. Att draga in ministerjli poster för att använda medlen till en hopå konsuler, vore således, enligt vårt förme-, nande, icke någon vinst, utan snarare 4 tvertom. G Men alla andra utgiftsposter äro för-g svinnande obetydligheter gentemot ,,krigs-l!ö makten till lands och vatten. Det är e här det onda skall angripas vid roten, ty sf. hvad man på andra håll räknar i hundra-o tusental, räknas här i millioner. Och kRär se ligger kriteriet, huruvida en rådkammare sti vill allvarligt gå framåt till höjande afse landets välstånd, till utvecklande af dess!ki andliga krafter och till — betryggande afssj dess sjelfständighet. Men nu går den K. fi propositionen i motsatt riktning till den, sju som leder till detta mål. Hon vill ej blott o bibehålla ett system, som icke uppsyller oC sitt ändamål — landets försvar — utan h derjemte utvidga detsamma; hon vill ej sÖ bespara en hop onyttiga och förderfliga al utgifter, utan öka dem, och vid allt detta låtsas man vara alldeles okunnig om, eller lemnar åtminstone alldeles åsido, den mening, som oförtydbart gjorde sig gällande hos andra kammaren under förliden riksdag. När alla nationer ropa på lättnad i bördorna för armöväsendet; när Englands regering redan med ett par mil-. lioner pund st. börjat en reduktion på ! detta område; när äfven män af facketSe börja inse att grunden för vårt försvarsväsen måste blifva en annan än den när-sa varande — så är Sveriges regering döfsni ör ropen och otillgänglig för skälen, ät-ta ninstone hvad på statsregleringen an-m commer. föl Och så finnas äfven tidningar, som dock alla sig liberale, hvilka äro nog naive! tal utt finna detta regeringens förfarande gan-til ka välbetänkt (se bland annat Aftonbla-re let af den 20 Jan.) til Allt detta kan ej annat än kännas uppörande för den, som är fast öfvertygad sgi lerom, att vårt lands fulla trygghet kan ric innas på en väg, der dess välstånd icke sryr pposkras, der dess andliga och fysiska kraft so cke förspilles utan höjes, och på denna lråc äg allena. Inför en sådan öfvertygelse måste alla tal setänkligheter och konsiderationer vika. af Amicus Plato, sed amicitior veritas. När för äderneslandets välfärd står så på spell om den här gör, då gäller det: ,,den som Fe j är med mig är emot mig. för Af ett telegram i dag erfar man att socl rigsministern framställt möjligheten afs Sä nställande af öfningarne med andra klas-tor ens beväring, hvilket föreslagits af grefve shvi lenning Hamilton. Det är en besparing, nen ej i den rätta riktningen. Ty lättare T