Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 januari 1870, sida 1

Article Image
A — ÅUA a 2 2 4 maren. I den första, der den synes vilja antaga större dimensioner, är den blott börjad. Kammaren, som skulle visa sin i riksdagens första timmar bortryckte ledamot, hr Schartau, den sista hederstjensten, nödgades nemligen tidigt afbryta förhandlingarne, oaktadt tio ledamöter ännu hade anmält sig att tala. Det är en bland de olägenheter, som äro oskiljaktiga från ärendenas samtidiga behandliug i båda kamrarne, att vederbörande departementschef, som ett ämne närmast rörer, icke kan vara tillstädes mer än på det ena rummet, ehuruväl man på båda ställena kunde vara i lika stort behof af förklaringar och upplysningar från hans sida. Man hjelper sig, såsom ni vet, ifrån förlägenheten på det sättet, att en at rådkammarens ledamöter utan portfölj är tillstädes för att respondera i den kammare, som föredraganden icke sjelf hedrar med sin närvaro. Det har vid föregående riksdagar velat synas som om föredraganden vid det grannlaga valet mellan kamrarne bestämt sig för det rum, der de allvarsammaste inkasten kunnat vara att förvänta, men det har i första kammaren icke saknats spår af någon misslynthet i tonen, då man haft anledning anmärka, ,,att hr departementschefen funnit sin närvaro angelägnare i medkammaren, tydande detta på en viss pretention, att det bör vara första kammaren förbehållet att få i första hand mottaga de ministeriella förklaringarne. IIade friherre af Ugglas, som i dag skulle ,stå inför Pontius Pilatus, gjort sitt val med afseende på den större betydelse debatten kunde i den ena och andra kammaren antaga, så befanns det att han jugerat situationen riktigt, då han bestämt sig för den första. Hr v. Ebrenheim var tillstädes på ministerbänken i andra kammaren för att mottaga stötarne och verkställa paraderna. Dertill behöfdes icke heller någon större ansträngning. I vårt underhus finnes för närvarande, på den sida inom kammaren, der man kan förmoda en benägenhet att göra opposition mot en finansplan, utgången från den nuvarande regeringen, knappast någon enda ledamot, som har den insigt och den förfarenhet i statshushållningsangelägenheterna, att han kan med någon framgång beträda och i sin helhet öfverblicka detta vidsträckta fält, eller, om någon sådan förmåga finnes bland de okända storheter som befolka bänkarne, så har han ännu icke ansett sig böra beträda arenan. När man nämnt namnen Gripenstedt och Julius Lindström och kanske egnat en liten tanke åt den förfarne statsutskottsordföranden grefve Posse, så tror jag att man uppräknat finansiererna ex professo bland andra kammarens, tillstädesvarande ledamöter; men bland, dem var det väl endast från den sistnämndes sida, i hans egenskap af landtmannapartiets nominelle chef, som någon attack på statsverkspropositionen kunnat vara att befara. Han iakttog dock tystnad. God vilja saknades visserligen icke! på vissa andra håll, men hr John Ericson, som vågade försöket, är, tillsvidare åtminstone, blott i färd med sin lärospån. Det är sannt, man har också hr Jöns Pehrsson, som oförskräckt griper sig an med samtliga hufvudtitlarne och nog har rätt i ett och annat af hvad han bär fram på sitt grassiåra manår, temmeligen fallständigt emanciperadt från de alldagliga begreppen om god ton, men ehuru han icke torde sakna åtskilliga mindre högljudda själsfränder inom kammaren, lärer det dock dröja länge innan han der blir den auktoritet, som han torde vara i Sunnerbo och som han synes ha varit för åtskilliga solkmöten, hvilka voterat honom tacksägelseadresser. Till och med de trenne ekon, som Dagens Nyheter förlänade hutvudstaden äran att hafva placerat i kammarens hörn för att upprepa de Jöns Pährssonska vishetsorden, ha ännu icke låtit sig afhöras. Under sådana förhållanden vände sig intresset af andra kammarens budgetsdebatt från de stora allmänna statshushållningsprinciper, som ämnet inbjöd att beröra, till de af åtskilliga talare afhandla-! de detaljfrågor. Bland dessa var utan tvifvel ingen vig

26 januari 1870, sida 1

Thumbnail