Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1870, sida 2

RIKSDAGEN, Med anledning af utskottsvalen yttra; Dagbladet följande: yUtskottsvalen, denna riksdagens första vigtiga shandling. jegde rum i Lördags. Visserligen ega ut skotten numera icke samma betydenhet som for dom, då i ganska många fall afgörande rösten låg hos dem; men man intresserar sig dock fortiaran de lifligt för dessa val, hufvudsakligen derföre, at de kunna anses såsom en mätare på de serskilds partiernas inbördes numeriska styrka. De nu gjorda valen ådagalägga, hvad man äfven på förhand kunde antaga såsom gifvet. att det 3. k. lundtmannapartiet vid denna riksdag räknar en algjord majoritet inom andra kammaren, under det au motsatsen eger rum inom första kammaren. Enligt sannolikhetsberäkning disponerar nämnda parti inom andra kammaren ett röstetal af omkr. 110, hvaremot det s. k. intelligenspartiet, som dock icke i egentlig mening är något verkligt, organiseradt parti, synes bestå af omkring 50 ledamäter. De återstående 20 torde kunna anses såsom mer eller mindre tillhörande radikalerna eller det s. k. nyliberala partiet, för så vidt ett sådant kan anses existera. Granskar man listan öfver de inom andra kammaren valde, finner man, att några bland dem (ledamöterna af statsutskottet hrr Jan Anders on, Carl Ivarsson, A. Posse, Kallstenius och Hörnfelt) erhållit i det närmaste alla de afgifua rösterna, samt att meningarne äfven synas harva vurit ganska litet delade i asseende på konstitutionsutskottsledamöterua Koskull. Dahm och Medin samt stätsutskottsledamoten Ilierta. Samtlige dessa herrar tillhöra dock landtmannapartict, utom hrr Dahm och Ilierta. IIrr Carl Ifvarskon och Posse auses såsom nämnda partis förnämsta chefer. Vid tillsättningen af de egentligen politiska utskotten — konstitutionsoch stats— har majoriteten gjort blott få eftergifter åt minoriteten. Till denna sistnämnda torde kunna räknas, utom hrr Dabm och Ilierta, äfven hr Wijk, hvilken d förmodligsn insatts i konstit-utskottet endast der re, att man ieke kunnat gå förbi en så framstående representant, men velat göra honom för majoritetens intressen på sätt och vis oskadlig genöm att utesluta honom från bevillningsutskottet, der hen förut haft sin plats. Möjligen höra äfven till A j noriteten hrr Ahlgren och Åstrand, hvilka b insatte, den förre i statsoch den sednare i stitutionsutskottet. IIr Ahlgren har de föregå riksdagarne tillhört lagutskottet. Af de nykomna ledamöterna inom andra kammaren hafva brukspatron R. Ehrenborg och frih. Knut Bonde samt grefve Ch. E. Piper funnit mycken nåd inför majoriteten. De båda förstnämnda hafva insatts i konstitutions-, den sistnämnde i statsutskottet, ila tre uteslutande genom landtmannaparticts röter. Beträffande de öfriga utskotten, hvilka i främsta dummet fordra sakkunskap, har röstsplittringen arit större. Bevillningsutskottet synes oss hafva lifvit bildadt med hufvudsakligt afseende på bräninssrågorna. För öfrigt är detta utskott, hvad ndra kammarens ledamöter beträffar, temligen renhårigt ur landtmannapartistisk synpunkt, 1y ill partiet höra af de valde 7 å 8, under det att ndast 2 — friherrarne Alströmer och IOCK — cke kunna räknas dit, Bankoutskottet är ganska rokigt. Der finnas alla grader af sinancielå åsiger och insigter från och med hrr Mannorskan ch Lindström till och med hr Jöns Rundbäck. agutskottets samman ättning företer en rätt anrkningsvärd omständighet, den nämligen, att refve Erik Sparre, mot hvilkens sätt att leda år tskottets arbeten så ofta anmärkningar bli ist inom andra kammaren gjorda, afsamma kamare insatts i samma utskott med det icke oansenga röstetalet af 124 röster. Af andra kammarens 50 ordinarie utskotlsleda