Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 januari 1870, sida 2

2 1117 41t( AA M-U VIIIC Adels 101. Riksdagen, att, derest andre-landtmateri-tjensterna varda af Riksdagen indragna, — vid innevarande särs slut de, som då äro lediga eller endast på förordnande innehafvas, samt de ön i mån af innehafvarnes afgång, — lönerna fiugo användas till landtmätarnes sysselsättande vid ekonomiska karteverket, dels medgitva, att landtmäteristyrelsens utlåtande i afseende på distriktindelningen finge till trycket befordras, dels ock förordna om Kristianstads läns laudstings hörande i afseende på den väckta frågan om detta läns indelning i distrikt, dels att slutligen förklara någon vidare åtsård ej för närvarande böra i saken vidtagas. Denna hemställan har ock blifvit af K. M:t till alla delar gillad. Statens jernvägstrafik. De af trafikstyrelsen uppgjorda kalkyler för 1971 års utgifter upptaga: för byråafdelningen 186,000 rdr (6,000 rdr mer än för innevarande år): för bauafdelningen 1.220.000 rdr (25,000 rdr mer än 1870); för maskinafdeluingen 1,654.000 rdr (omkring 73, 000 rårs tillökning) och för trasikafdelningen 1, 130.000 rdr (omkring 11,000 rurs förhöjning i nuvarande anslag). Tillökningen i banoch maskinafdelningarnes utgifter härröra af det sannolika utbytet af sliprar och räler samt de utgitter, en mera försliten rörlig materiel förutsätter. Anledningarne till byråoch trafikafdelnivgarnes ökade utgifter finnas icke uppgifna. Å andra sidan har styrelsen ansett sig kunna antaga, att utgifterna för nya byggnader och inventarier icke skola komma att öfverstiga 110,000 rdr, äfven om deruti inbegripas större arbeten vid Malmö banLärd samt anläggning af en mindre station mellan Åkarp och Malmö. ÅIlela utgistsbeloppet har derföre blifvit beraknadt till detsamma som för innevarande år eller 4,300,000 rdr. I kalkylerna äro dock icke upptagna kostnaderna för trafiken å Karlstad— Arvika banan, hvilken mö ligen kommer att redan under år 1871 trafikeras. Statens jernvägsbyggnader. I fråga om fortsättandet at statens jernvägsbyggnader har civilministern, enär styrelsen för I nämnda byggnader ej ännu redogjort för resultaten utaf de af K. M:t anbefalda törberedande undersökningar, ej varit i tillfälle att vid statsregleringsfrågans behandling defuitivt yttra sig. Med ledning af de upplysnihgar, civilministern i ämnet inhemtat, har han emellertid ansett sig kunna till 5,600,000 rdr uppgifva den summa, som han anser böra för dessa byggnader begäras. I. M:t har ock, såsom vi redau nämnt, i statsregleringspropositionen beräknat nämnda belopp, hvaraf 1,600,000 rdr för innevarande är. Propositionen om norra och östra stambanornas fortsättande kommer att framdeles särskildt aflåtas. Civilingeniörers bildande, Civilingeniörer hafva, såsom bekant, hittills erhållit sin utbildning vid Mariebergs högre militärläroverk. Då emellertid undervisning i vägoch vattenbyggnadskonst meddelas jemväl vid teknolosiska institutet, indrog sistliane ärs riksdag anslaget för såd n undervisning vid Mariebergs läroverk, i följd hvaraf densamma numera upphört. Då teknologiska iustilutet alltså häadanefter kommer att blifva landets högsta läroarstallt för civilingeniörer, har styrelsen tör nämnda iastitut funnit sig böra fästa uppmärksamheten derpå, att den undervisning i vägoch vatterbyggnadskonst, som hittills vid institutet meddelats, ingalunda kan anses motsvara nutidens fordringar ä ett dylikt, läroverk. Styrelsen har dersöre tramstält det förslag, att lärokursen för civilingeniörer måtte utsiraskas till fyra år, bvarunder eleverna jemväl borde praktiskt sysselsättas vid större byggnadsföretag. Utom de nuvarande lärarne i vägoch pattenbyggnadssamt husbygguadskonst, hvilkas löne örmäner borde, på gruud af ökade göromål, i förhållande dertill ökas, måste äfven en ny lärareplats, i topografi och geodesi, vid iustitutet inrättas, hvarjemte en assistent vid under ningen i , vägoch vattenbyggnadskonst borde anställas. I samma syftning bar jemväl vägoch vattenbyggnadsstyrelsen uttalat sig, och civilministern har icke baft någonting att erinra mot den framlagda planen för undervisningens ordnande. I Statsregleringsproposirionen har K. M:t föreslagit riksdagen att bevilja den för genomförande at förslaget om larokursens utsträckning erforderliga anslagstillökning, 4,050 rdr, samt att deraf för år 1STI, under hvars host förändringen skulle vidtaga, anvisa 525 rdr. Yattensjuka markers afdikniug. l Vid 1d08 års riksdag väcktes försiag derom, att riksdagen för beträmjande dels och i främsta rummet af vattenskadade markers afdikning och torrlaggning, dels af den redan odlade jordens fullständigare grunddikning, ville utofver det till de norrländska länen lemnade anslag bevilja ett låneunderstöd af 5 millioner rdr att under 10 års tid utgå med 500,000 rdr årligen, och att riksdagen måtte göra framställning, det K. M:t ville fördela låneunderstödet mellan de olika landslingen samt låta uppgöra de närmare bestämmelser som tör dess utbekommande, användande och iterbetalande kunde anses ändamålsenliga och betryggande. Under förmälan, det riksdagen funnit töremälet för ofvanberorda framställning vara af så dsträckt och omfattande beskaffenhet, att medel ill det väckta förslagets utförande icke synts rikslagen löra anvisas utan att en närmare undersökning föregått om och i hvad mån det äsyftade än lamålet må ersordra statens mellankomst, anhöll iksdagen att K. M:t efter inhemtande at landsingens och hushallningssällskapens yttranden, natte taga frågan under öfvervagande och derelter a ill riksdagen afgifva det förslag, hvartill omstänI ligheterna kunde föranleda. Öfver denna framställning hafva samtliga länstyrelserna, landstingen och hushållningssällskapen blitvit hör Bland dessa myndigheter har etto nindre antal afstyrkt bifall till det hos iksdagen sa äckta förslag. Flere hafva deremot i allo tillj tyrkt bifall till samma förslag, Största antalet är emellertid ansett grunddikningen af den redan S dlade jorden böra öfverlemnas uteslutande åt den o nskilda företagsamheten, men uttalat den önskan, I te tt för utdikningar af vattensjuk mark måtte anisas större anslag än bittills skett. I fråga om en myndighet, som skulle förvalta och fördela 7 e medel, som enligt förslaget kunde komma att ll lägen anslås för att till enskilde utlänas, hafva k ögst olika meningar uttalats. Flera bafva ansett indstingen vara mirdre lämpliga tör dessa bestyr. äågra hafva velat uppdraga förvaltningen och sör-sS. elningen åt K. M:t befh-de ensamt ciler åt dessa s förening med delegerade från landstingen och Juushällningssallskapen. Andra hafva såsom lämpga institutioner för ötvertagandet af if mde bestyr föreslagit landtbruksakademien eller ypoteksförevingarne. Andra åter hafva ansett, at it med medlens fördelning borde förhållas så. ps om hittills förfarits med de fonder, som blifvit för h: Wmänna arbetens understödjande anvisade. lr civilministern har förklarat sig dela deras sigt, som ansett att grunddikniugen af den redan i te llade jorden är ett arbete, som bör lemnas åt de ln: skildes egen omtanka och att vattensjuka mar-JM ers afdikning i ändamål att minska srostlandigeten eller göra dem odlingsbara lampligast bör) fordras på samma sätt, som hittills. Att genom ki rthojda anslag hastigare och i vidsträcktare mån fö ka framkalla de välgörande verkningar, som med tj! dan afdikning åsyftas, vore väl önskligt, men atsverkets tillgångar syntes icke för närvarande edgitva större förböjning af de sednast för ändadi ålet beviljade anslag, an att det söorgde frostatIdö dande afdikningarue anvisade, hvilket vid si ta vä ksdag med afseende å då förbandenvarande försti Hllandaen naedcattac från 135 c: .