Göteborg den 21 Januari. Af Kongl. Maj:ts statsregleringsproposition hafva vidlyftiga utdrag anländt med hufvudstadens tidningar i går afton och återgifvas hufvudsakligen i dagens blad. Det lider intet tvifvel, att ju denna proposition kommer att vicka någon öfverraskning i landet, då der talas om,statsbrist, som skall fyllas genom nya lån och högre beskattning. Med de nya lånen är det likväl ej så farligt, ty de afse dels fortsättning af jernvägsbyggandet, dels omsättning af de korta lån, som förfalla under 1870 och 1871. Den ökade beskattningen åter kommer att mötas med mindre behagliga känslor, då det ej varit utan, att ju man invaggat sig i den föreställningen, att det bättre året skulle snarare göra det möjligt att nedsätta de ökade tullbevillningarne vid 1867 års riksdag (å kaffo och socker m. m.) till deras förra belopp. Man erfar nu, att andra kammaren, i stället för att genast remittera den kungliga propositionen till statsutskottet, beslutat dess bordläggande, hvilket väl innebär, att man kommer att derom öppna en förberedande debatt, hvilken tros komma att ega rum nästa Måndag. Detta anse vi vara fullt i sin ordning, i olikhet med den mening, som tillförene gjort sig gällande, att all sådan föregående diskussion vid motioners remitterande vore förspilld möda och tid, enär utskotten, har det hetat, icke toge någon kännedom om dessa yttranden. Detta har måhända varit fallet under de gamla ståndsriksdagarne, men borde icke inträffa nu, då man bör akta sig så mycket som möjligt för återremisser, och då det derföre bör vara angeläget för ett utskott att något så när på förhand känna kamrarnes opinion och stämning. Särdeles gäller detta om statsutskottet, hvilket utomdess icke har samma beslutanderätt som förr, under de förstärkta utskottens gyllene tider. H.-T:s utgifvare har också alltid såsom riksdagsman påyrkat en förberedande diskussion vid remisser af vigtigare motioner, och således kunna vi ej annat än med fägnad förnimma, att andra kammaren nu gått in på denna riktiga bana. Det heter väl, att regeringen nu ej vill framkomma med någon ny plan till armkorganisation, men hvad som i denna del föreslås är likväl något ganska genomgripande i och för denna organisation. Öfverflyttningen af båtsmansrotarne till andtförsvaret, för att åstadkomma ett nytt indelt regemente och åtskilliga inlelta kårer, allt, såsom det beter, till stamtruppernas förökande, innebär ju ndelningsverkets styrkande och stadfä