Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1870, sida 1

Riksdagsbref. (Till red:n af Ilandelstidningen.) Stockholm d. 18 Jan. IIr redaktör! Det kan väl synas alltför tidigt att redan första dagen kamrarne varit samlade på sina sessionssalar börja en teckning af riksdagens sysionomi, och så är det utan tvifvel äfven. Det är derföre icke heller min afsigt att nu göra något försök i denna väg; men Ni vet af erfarenhet, att för den uppmärksamme betraktaren företer hvarje skede af riksdagen alltid något drag, som förtjenar att tillvaratagas, och då jag förmodar, att Ni nu lika litet som tillförene vill lemna Edra lärare i okunnighet om något, som är karakteristiskt för situationer och personer, så har jag trott mig böra sända Eder några meddelanden redan efter den första dagens så att säga konstituerande sammanträden. Det kan dervid blifva tillfälle yttra några ord om de förändringar så i ett som annat hinseende, som egt rum inom kamrarne sedan sistförslutna riksdag, och äfven om hvad som ,förljudits rörande de icke offentliga sammankomster, som i dessa dagar hållas för att förbereda den första stora drabbningen: utskottsvalen. Inom första kammaren har sedan sistförflutna riksdag ingen betydligare personalförändring egt rum. Omsättningen af ledamöter inom denna kammare fortgår så småningom och i en sådan proportion till hela antalet medlemmar, att det vill synas som om vid den tiden, då de först valda ledamöternas fullmakter utlöpa, de flesta platserna torde innehafvas af personer med sednare fullmaktsdatum, och att följaktligen nya val till större antal aldrig behöfva på en gång verkställas, så vida nemligen icke regeringen skulle komma att begagna sig af sin rätt att upplösa kammaren och förordna om nya val. Denna gång inträda blott åtta nya ledamöter i denna kammare och anblicken af densamma är följaktligen i det aldra närmaste oförändrad. Det är de gamla bekanta ansigtena på de gamla bekanta platserna. Bland de nyinträdande ledamöterna är det isynnerhet två, som äro kända i vår politiska verld, nemligen hrr Berger och Rydqvist. Den förstnämnde hade ett aktadt namn såsom riksdagsman redan under det gamla borgareståndets dagar och han har häfdat det såsom ledamot af andra kammaren inom den nya representationen. Sträng sparsamhet med statsmedel har varit det hufvudsakligaste målet för hans sträfvanden, och han har, för att med framgång kunna verka för detsamma, satt sig grundligt in i statshushållningsfrågorna. Man tror sig också veta, att han nu är en af de ledamöter i riksgäldskontorets styrelse, hvilka med största insigt och nit deltaga i detta verks förvaltning. Det var också derföre. som den ntrig, genom hvilken åtskilliga landtmannapartister sökte vid sednaste fullmäktigvalet utestänga honom jemte den om riksgäldskontoret lika förtjente S. Warburg, väckte n så allmän och rättmätig förtrytelse. Det är en egendomlig ödets skickelse — rare det anmärkt i förbigående — att de håda herrarne Indebetou och Svanberg, om i nyss antydda manövrer spelade hufudrollerna, för att ernå, den förre en fullnäktigplats, den sednare ett supplementkap, nu finna sigl uteslutna från repreentationen. Den man deremot, som hade sin hand att korsa de lumpna beräknin