Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 januari 1870, sida 3

AN UU UA MUMULU 11111351VU GIIOICUO-. En god qvartettsäng och talangfullt utförd pianomusik gåfvo åt tillfället ett ökadt behag. Det vid folkmötet förda protokoll följer här: Protokoll vid folkmötet i Bunkeberg den 10 Januari 1910. g 1. IIr löjtnant Ridderstad utsågs enhälligt till mötets ordförande. Sedan ordföranden förklarat mötet öppnadt, företogs diskussion öfver de af komiterade uppstälda frågor i följande ordning: Frågan n:o 1. Kan det med skäl påstås, att orsaken till den stora utvandringen åt Amerika är att söka i religiös och politisk ofrihet, eller äro andra skäl dertill för handen? Häröfver uppstod en liflig diskussion, hvarefter mötet stannade vid den åsigt: att de egentliga orsakerna till den växande emigrationen icke äro att söka i religiös eller politisk ofrihet, utan i andra tillfälliga öfvergående orsaker. Frågan n:o 2. Ilar allmän nationalbeväpning, såsom grund för vårt försvarsväsende, så ingått i folkmedvetandet, att en författning i detta syfte vore välkommen? Efter en utredande, längre diskussion stannade mötet vid efterföljande, enhälligt fattade resolution: att nationalbeväpningen, såsom grundval för vårt försvarsväsende, icke ännu så allmänt och lefvande singått i folkmedvetandet, att man allt för brådI störtande kan eller bör upphäfva försvarets nuvarande grund, indelningsverket; men att i betrakstande deraf, att nationalbeväpningen innebär det fullständigaste och bästa försvaret samt jemlikast drabbar alla klasser, hvarjemte det är det minst kostsamma, önskligt vore, att sådana förberedande åtgärder vidtoges, som påkallas för nationalbeväpI ningens slutliga införande. Såsom förberedande öfvergångsåtgärder anser mötet: a) svenska ungdomens fysiska och militära uppfostran redan vid skolan, såväl vid elementarläroI verken som vid folkskolorna; b) indelningsverkets successiva förminskande i samma mån, som den fysiska och militära uppfostran vid skolorna hinner att utveckla sig samt folkbeväpningen i sammanbang dermed vinner framgång i det allmänna tänkesättet; c) att såsom ständig stam en mindre del af indelningsverket alltid bör bibehållas. Frågan n:o 3. Ilvilka anmärkningar kunna med skäl göras mot privatbankerna, och hvad kan och bör den lånebehöfvande allmänheten åtgöra, för att få för den mera ändamålsenligt ordnade låneanstalter inrättade? Till besvarande af denna fråga ville mötet hafva följande opinionsyttring uttalad: Emot privatbankernas sätt att fullgöra sina förbindelser gjordes ingen anmärkning, men som förlagslån på längre tid för jordbrukare och näringsidkare vore önskvärda, så ansågs, att association för upplåning och utlåning mot 10-årig ammortering, borde åvägabringas. j Härefter företogs till diskussion frågan n:o 7, så lydande: äro flertalet at dem, som nu äro berättigade att direkt deltaga i riksdagsmannaval, verkligen i besittning af den politiska insigt, som en sådan rättighet måste förutsätta och, om så icke är förbållandet, huru kan och bör denna brist afhjelpas Mötet ansåg: att folkoch förberedande valmöten äro lämpliga medel att höja och utveckla de intressen och insigter, som böra för utsättas vid riksdagsmannaval. Som klockan nu var 3 på eftermiddagen, afbrötos ötverläggningarne och middag intogs, hvarefter mötet åter sammanträdde kl. half 5 e. m., då följande frågor afhandlades: Frågan N:o 4. Åro några af de befattningar, som tillhöra offentliga embetsoch tjenstemän, af beskaffenhet att såsom kommunala uppdrag kunna öfvertagas, och hvilka äro dessa? Mötet ansåg, att några befattningar, som tillhöra offentliga embetsoch tjenstemän, icke kunna, med nuvarande kommunallagstiftning, öfvertagas af kom; men likväl att önskligt vore, det rikets civila embetsmannaväsende, såsom ett stort helt, blefve, såväl till sin sammansättning som till sina särskilda delar, såsom ock till de olika behofven och göromålen, med det snaraste underställda de båda statsmakternas allvarliga pröfning och utredning, i afsigt att å ena sidan förminska embetsoch tjenstemanna-antalet, men också å andra sidan att tillförsäkra dem en aflöning, icke blott tillräcklig för en anständig utkomst, utan så mycket derötver, att de kunde, med begagnande af lifförsäkringsanstalt, betrygga sin ålderdom, så att pensionsväsendet kunde upphöra. Frågan N:o 5. Vore ej de anslag, som nu utgå till högre folkskolor, af mera gagn, om de tilldelades folkhögskolan? Öfver denna fråga uppstod en särdeles lislig diskussion, hvarefter mötet stannade vid den äsigt. att förslaget att öfverflytta det af statsmakterna gjorda anslaget från högre folkskolan till folkhögskolan icke öfverensstämmer med de olika begrepp, man gör sig om dessa skoJor; men då det visat sig, att så få af rikets församlingar begagnat ifrågavarande anslag till högre folkskolor, ansåg mötet, att sagde anslag bör öfverflyttes till sådana kommunala skolor, som kunna inrättas i likhet med den i Tryserum nyligen bildade. Frågan N:o 6. I hvilka afseenden är den föreslagna nya fattigvårdsförordningen att föredraga framför nu gällande, och hvilka betänkligheter befaras genom densammas antagande ? Enär denna fråga kommer att behandlas af instundande riksdag, ansåg sig mötet böra lemna densamma derhän. En upplysande diskussion utspann sig dock ö ver ämnet, hvarvid åtskilliga anmärkningar gjordes; men hvilka endast härskötos till ortens riksdagsman, för att efter eget godtfinnande begagnas vid riksdagen. På framstäldt förslag beslöt mötet att nästa folkmöte skall hållas efter riksdagens slut i Maj månad inom Vifolka härad. Till komiterade att utlysa och rangera om detta möte utsågos patron Å. D. Liljeström på Solberga; kommissarien L. Östergren och patron Göran Ilagelin i Mjölly. C. F. Ridderstad. F. A. Andersson. Joh. Rydgren.