Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1870, sida 2

derest de skulle kunna päräkna hans förtroende och biträde. Ilans lugna och humana väsen uteslöt i sådant afscende icke en fasthet, som ej lät rubba sig. I den mån det allmänna och obegränsade förtroendet utvidgade. J. A. Leftlers verksamhet, beredde det honom äfven tilllle att grunda en mycket solid enskild förmögenhet, med hvars tillväxt dock följde en enskild välgörenhet, som, efter hvad man uppdagat, varit storartad, ehuru bedrifven i det tysta. Det låg i den aflidnes karakter, att mera; egna sig åt det enskilta lifvets sfer, egvande af sitt öfverslöd helldre åt barmhertighetens utöfning, än åt offentliga inrättningar. Åsven hans trägna sysselsättningar såsom stadsmäklare förbjödo honom att i vidsträcktare mån deltaga i stadens kommunala värs. Såsom kassaförvaltare i Willinska skolans styrelse alltifrån 1S41 och till sin död har han fyllt detta uppdrag såsom en man såsom han måste göra det: redligt, omsorgsfullt och utan buller. J. A. Leffler var en kyrklig man, i detta ords vackraste mening. Hans gadsfruktan utgjorde en del af hans väsen, gifvande det den prägel af lugn och fridfullhet, som den rena fromheten och samvetsfriden allena kunna gifva. Han har nu slutat sitt rätt långa och mödosamma dagsverke, och har derunder samlat den högsta af alla skatter: den som ej förtäres af rost eller mal. IIan behöfver ännu mindre nu än förr det yttre; berömmet och lofprisandet. Men för oss, som efterlefva, är det ej blott en pligt utan ett behof, att på hans graf, som snart skall öppnas och åter tillslutas, nedlägga; gärden af vår vördnad och saknad. I Den aflidne esterlemnar en sörjande, maka, född IIegardt, och tvenne söner. — Väderleken har sedan i går inträdt uti ett stadium, som tyckes bebåda en öfvergång till den vinterliga ärstiden. Temperaturen har nemligen nu nedgått under fryspunkten, ehuru obetydligt. Den: skarpa nordostliga vinden har låtit kylan kännas starkare än den i verkligheten är. Omslaget har gjort vägar och gator bättre! trafikabla än de sedan lång tid varit. — Föreläsning, Prof. Baucks tredje föreläsning sistl. Lördags afton började: med en karakteristik af Iländel samt redogörelse för den store tonsättarens lif och verksamhet. Händel satte den bibliska forntidens bilder i toner i dessa oratorier, der hans fantasi följde ledstjernan af det mest djupsinniga vetenskapliga studium. Josua, Jephta, Judas Maccabeus, samt derefter Messias m. fl. äro de storartade skapelser på detta område, som gjort Iländels namn odödligt. — Ilan skref äfven på det dramatiska området, ehuru sammansättningen af hans operor, som mest bestodo af arior och recitativer, skulle trötta en nutidens publik. Många af dessa arior uppdyka dock i våra dagar såsom konsertnummer. Händel föddes 1655 i Halle! och dog i London, der han tillbragte slutet af sitt lif, år 1759. Tal:n citerade ett: yttrande af Mozart, att i fråga om stora effekter mäter sig ingen af oss med IlIändel; då han vill slår han ned såsom himmelens åska. Sebastian Back föddes samma år som, Händel, eller 1685, i Thiäringen, men lesde i mycket anspråkslösare villkor, tillbringande den hufvudsakliga tiden al sitt lif såsom kantor i Leipzig, omgitven af en, mängd bullrande barn. Han var en jätteorganism af underbar beskaffenhet. Var sin tids och troligen alla tiders förste orgelspelare, i hvilken konst han uppnått en oerhörd virtuositet. Skref oräkneliga kantater, motetter, m. m. IIans stora messa är kanske den mest storartade tonskapelse, som gifves. — På det stränga och oböjliga allvarets fasta grund uppförde hans djerfva fantasi dessa kontrapunktiskt underbara byggnader, som trotsa seklerna. Blott en ringa del af hvad han skrifvit skulle vara nog för en hel litteratur i våra dagar. Föreläsaren öfvergick hbirefter till Joseph Ilanydn, född 1732, död 15069, som genom sina utomordentliga anlag kämpade sig fram under de mest betryckta omIA — — — — ständigheter till en ställning, åtnjöt samtidens vördnad och Med Ilaydn inträffade den sil hvari han beundran. synta företeelsen, att hans musikaliska skaparekrast utvecklade sig till sin största höjd efter det ban redan uppnått lifvets middagshöjd, eller ifrån början af 174 början af 1S00-talet. Så skref han )0-talet till sin , Skapelse, som uppfördes förs a gången i Wien 1799, vid 67 års ålder. IIans , Årstider följde derefter och uppfördes 1801, båda med ofantlig framgång. — Talaren dröjde med förkärlek vid denne store mastare, som tillika var en reformator inom musiken, och hvars rika forsattareskap städse bevarade pregeln af ett naivt och älskligt naturoch barnasinne. Det innehållsrika föredraget, som följdes af den talrika publikens lifliga intresse, illustrerades genom tvenne musiknummer: ett originaltema varieradt af IIaydn, utfördt på piano af fröken Ililda Thegerström, och variationer öfver österrikiska folksängen — ett stycke, som Haydn sjelf mest älskade — utförda af en violinqvartett, hvari deltogo dir. Czapek, hr Ålander, fröken Wilskman och hr Fenger. Nästa föreläsning eger rum om Onsdag, vid vanlig tid. — Arbetareföreningen hade i går afton sin sällskapssammankomst för månaden. Ur Ordförandens dervid afgifna be