Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 januari 1870, sida 3

detta varit sallet endast med artiklarne papper, glas, såpa och tändstickor, hvaraf, utöfver hvad som af samma artiklar importerats, exporterats qvantiteter till 8. K. tullvärde af tillsammans öfver 2 millioner rdr. Af samtliga de andra vigtigare fabriksartiklarne — såsom socker, sirup, bomullsgarn, ylleväfnader, maskinerier, cigarrer och snus, beredda hudar och skinn m. m. — har importen betydligt öfverstigit hvad som kunnat exporteras. De inkomna uppgifterna beträffande husslöjden i Elfsborgs län visa, att år 1868 inom detta län tillverkats 11, 240, 000. fot bomullsväfnader, 1,083,600 fot linne väfnader och 250,000 fot ylleväfnader mot resp. 12, 200,000, 1, 100,000 och 250,000 år 1867. I de öfriga län, der dessa grenar af husslöjd utgöra hufvudsaklig binäring — Gefleborgs, Vesternorrlands och Hallands län — har tillverkningsbeloppet jemväl nedgått, isynnerhet beträffande linneväfnadsslöjden inom Vesternorrlands län. Vidkommande öfriga husslöjder hafva några väsendtliga förändringar under år 1868 icke inträffat. Beträffande handtverkerierna upplyses i berättelsen, att år 1868 funnos i städer och köpingar ett antal ,,handtverkare och idkare äfvensom handtverksidkande qvinnor af 9,005 personer emot 9,000 år 1867, samt på landet 7,053 emot 7,194 år 1867. Deras arbetare utgjorde år 1868 en personal af: i städer och köpingar 14,532 och på landet 5,722, emot resp. 15,680 och 6,238 år 1867. Bevillning för handtverksrörelsen i städer och köpingar erlades år 1868 med 65,137 rdr mot 70,644 rdr år 1867. På landet uppgick denna bevillning år 1868 till 5,075 rdr; år 1867 till 6,642 rdr. De yrken, som sysselsatte största personalen, voro skomakeri-, skrädderioch smedsyrkena.