Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1870, sida 2

andras bekostnad så i sina hufvuden inpluggade en mängd onyttiga saker, eller till en del nyttiga, hvilket sistnämnda kunde ske för privat räkning, är ett bevis för, hvem som styr i detta land, nemligen stormannaväldet, som genom odlandet af latin desto säkrare håller alla andra utom medkonkurrens till embeten. Alven bidragen till undervisning i kroppsösningar och vapenföring vid landets skolor böra utgå. Erfarenheten lär redan från romarnes tid, att ju mera folkoch arbetskraften försvinner, desto fulikomligare göras skolorna i alla riktningar, så att det mest fulländade skolväsen är ett tecken till minskad kraft hos folket. Se på våra latinare: Åro de ej i allmänhet de uelaste kräk att arbeta med sina händer, som finnas! Sällskapet för Norges väl bör mista sina 3,000 sp. i understöd. Det är ju mest till ,, Norges välk, att de skattdragande sjellva behålla hvad som är deras. Allt, som beviljas till jordbrukets och boskapsskölselns befrämjande, kan helt och hållet utgå, derigenom sparas 21,600 sp.; naturligtvis veta de enskilde bäst sjolsva hvad som länder till deras gagn. Detsamma gäller bidrag till det medicinska sällskapet, stipendier till handtverkare och militärer samt till den polytekniska tidskriften. Bevillningen till sjömansskolorna kan indragas, då sådan lärdom kan förvärfvas genom privata åtgärder. Af andra besparingar kunna nänenas: alla de så kallade atialer, de flesta pensioner och dyrtidsägg till embetsmännen 0. s. v. — — d är orsaken till skatternas ständiga stigande? Svar: Jordbrukarne äro sjelfva skulden dertill genom dåligt val af. män, som ej äro sparsamma. Upplysning hos mannen bör ej sättas främst, utan oafhängighet, frimodighet och redlighet — — Ilär finnas i staten tre så kallade makter: den lagstiftande och beviljande, den utöfvande samt den dömande, men bär finnes blott en vilja, folkviljan, 50m kall framträda i beslut eller handling; kterna äro tre, men kraften är en, det är solkandan. Om denna ej varit rådande! i storthinget, så är det valmännons egen skuld; selet ligger deri, att embetsmän äro valda. Ser du icke, norrman, huru det! 8. k. småfolket, hvilket man föraktligt benämner menige mank, lider och släpar, medan de hittills herrskande klasserna draga stora inkomster, dyrtidstillägg och nådelön (pensioner) i högre grad än någonsin tillförene så länge Norge egt bestånd? Umbetsmän och grossörer äro regeringens hufvudstöd vid storthinget. I Storbrittanien få prester icke väljas, och i Amerika är det förbjudet genom lag att välja någon embetsman till thingsman. Norske bonde! Låt oss lära oss denna goda sed, till fromma för Norge! Vet du icke, att embetsmannen endast står på sin rätt? Stå du då äfven på din — andra göra det icke! Det latinska lärareskrået gör naturligtvis allt möjligt för att kunna bevara åt sig de engång egda företrädesrättigheter; derför skall den latinska stilen återupptaas vid examen artium. Latinarne synas ner från den satsen, att de allena åro förnuftiga väsenden och alla andra endast Hanting mellan djur och egemliga mennisk u