Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1870, sida 2

tet tvifvel om, att hans idöer skola mortificera sig sjelfva, om man endast lemna honom fritt spelrum och ej genom star. kare medel söker kufva dem. Ilans pro. gram är: för det första uteslutande af al intelligens på storthinget, ty då skall bonlepartiet ensamt kunna spela n följaktligen bör ingen storthingsman väljas bland embetsmannaklassen, de flesta embeten böra alskaffas såsom öfverflödigs och kommunerna berättigas att hvar i sit distrikt välja och aflöna de tjenstemän som verkligen behöfvas; ingen är mera öfverflödig än konungen och statsrådet och dessas stora löner skulle kunna använ. das för poudeståndets behios. För det andra äro besparingar i statsufgisterna Jan bicks käpphäst, och han fordrar icke blott att alla löner skola nedsättas, utan äfver att allt, som användes för befrämjandet a de högre intressena på det andliga fältet kall indragas såsom onyttigt. Ålatliger mpar han ideligen för att befria boudeståndet från de sllesta statsbördor i forn al skatter och att få dessa öfverfördaisyn nerhet på städerna. Det farliga i Jaabeeks verksamhet ligger deri, att han under en öf yrelse, inom hvilkon han sjelf är jrande, fått till stånd ända från Linsnäs till Finmarken hundratals bondeeningar, hvilka i hvarje bygd hålla poder Jaabicks åsigter diskus. VLI nåt gör Jaabark sjelf resor, att öfvervara dessa möten och bilda nya hondeföreningar, och en gång i vecisänder han i tusentals exemplar sina idöcr i sin Folktilnivg, som endast kostar I rdr sv. rmt för halsfåaret, inberäknadt portot, så att hela rörelsen härigenom är organiserad och alla boudeföreningar kommunicera med hvarandra genom Jaabiueks organ. Jag vill nu låta Jaabak sjelf tala genom att citera de hulvudsatser, som uttalas i en half årgåvg af hans tidning (1559), i det jag tror, att läsaren derigenom skall få den bästa öfverblick öfver Jaabeekismens väsende och natur. För upplystaj personer skall den säkert ej anstifta någon skada, men på folk, som tror på frimurarnes menniskoslagtande och på -Trynturken, skola Jaab:eks statsupplösande satser ej underläta att göra intryck. Vär grundlag har, som bekant, egentligen lagt makten i massans händer; nu arbetas af all kralt från bondepartiets sida på en stark utvidgning af rösträtten. Ett hufvudsakligen eller uteslutande af bönder bestående storthing skulle för närvarande kunna göra obotlig skada. Hr Jaabek har alltså här nedan ordet: Pill Norges bonderänner från öfverstyrelsen för landets bondevänner! (undertecknadt af 3 landtbrukare med Sören Jaabak i spetsen, 2 kantorer och en handtverkare från Mandal.) Hvad böra bondevännerna isynnerhet sträfva till? Vi vilja i korthet besvara denna fråga, på det att föreningarne randtomkring i landet må sa vissa hållpunkter, som äro likartade ör alla, att diskutera om vid sina möten. Vi ämna ej uppställa teorier, hvilkas utförande kan vara tvifvelaktigt eller osäkert, n vi vilja hålla oss till praktiska och tillämpliga frågor. För det första blir det nödvändigt att göra någorlunda dart för sig, huruvida de styrande politiska makterna i vårt land, storthinget och regeringen, styrt så, att landet kan blicka upp till dem med förtröstan och tillit. Vi skola då först undersöka budgetens tillstånd. Jenna uppgick år 1951 till 3 millioner 0,000 sp., år 1560 till 4 millioner 900,000 ip, år 1566 till 5 millioner 200,000 sp. ch år 1969 till 5 millioner 380,000 sp. judgeten således oupphörligt stigit, aktadt o b, som söregick storthinets sammanträdande, utgick på alt införa ingar i den ossentliga förvaltningen. är alltså icke i aftattandet af budgetaker man kan finna pris för sednaste torkhing, och de bondevänliga sörenivgare höra uttala, att storthinget icke uppyilt folkets berättigade förväntvingar, och alen till nösta storthing böra bli annorunda. — — — uIlvilka budgetsposter kunna undvikas ller minskas? Alldeles utan afsaknad för olket och utan skada för detsamma kuna utgå såljande: samtliga bidrag till stindier, vetenskapliga resor, vetenskapsilskaper, musåer, norskt diplomatoriun: ch källskrifter, sornminnens beva tkningsoch konstskolor, natioi 1— — mA