Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1870, sida 2

ull. Följden har blifvit, att priset å inländsk ull aldrig stått så lågt som nu; de amerikanska tygerna hafva sjunkit till den djupaste grad af dålighet och den främmande importen är derföre större än någonsin (ehuru naturligtvis konsumenterna få betala den oerhörda tullen); antalet af får har nedgätt med 24 procent, och både ullproducenter och sabrikanter äro förtviflade. — Mr Wells föreslår derföre upphäfvandet af tullen å virke, stenkol, ved, kopparmalm, hudar och läder samt bark, äfvensom en nedsättning itullen å tackjern från 9 till 3 dol. pr ton, å salt från 18 och 24 cents till 9 och 12 cents pr 100 skålp. o. s. v. I samma anmärkningsvärda framställning beräknar mr Wells, att det stora kriget kostat Amerika, när deri ingå förlusterna af industriens tillbakagång, m. m., den oerhörda summan af 1,800 millioner pd st.! Till en ersättning härför har under de sista 8 åren inflyttningen gifvit merika 2 millioner invånare från Europa och 50,000 kineser. Efter krigets slut hafva 13,000 miles (c:a 2,000 sv. mil) jernvägar tillkommit, öppnande för bosättningen och odlingen 390,000 qvadratmiles (ett område större än hela Frankrike). Under samma tid hafva 18,000 miles nya telegraflinier tillkommit. Oaktadt landets produktionsförmåga mycket tillväxt, och nationalförmögenheten ökats ofantligt, så har icke den allmänna välmägan gått framåt; utan tvärtom. Och en af de väsentligaste orsakerna dertill ligger i de ofvannänmda onaturliga tullsatserna, hvilka isynnerhet drabba jordbrukaren. Vill han hafva, heter det, salt, så kan han få det i Liverpool eller Kadix till 7 å2 10 pence pr bushel, men i Amerika måste han betala det med 1 sh. 8 d. å 1 sh. 10 d. pr bushel. På samma sätt med stenkol, möbler, väfnader, m. m. Naturligtvis drabba dessa missförhållanden äfven i högsta grad handtverkarne, tjenstemännen, skollärarne, m. fl. Aflöningarne hafva visserligen stigit, men ingalunda i samma proportion som priserna. Se der hvartill ett land kan bringa sakerna, hvilket , förstår att skydda sina näringar.